Alla tycker givetvis att det är fint med helgdagar. Men färre och färre vet varför vi har våra helgdagar. En snabb rundfråga visade att ingen bland de tillfrågade hade en aning om varför vi firade 1 maj. Däremot visste de flesta att det var väns-terns/arbetarnas/socialdemokraternas dag.
1 maj-firandet har en dramatisk bakgrund. På kvällen den 4 maj 1886 samlades ar-betare vid Haymarket i Chicago. Man hade samlat många talare och då talet var klara i halv elvatiden beordrade polisen att folksamlingen skulle skingras och mar-scherade i samlad tropp mot den vagn som använts av talarna. Plötsligt explodera-de en bomb bland poliserna och en polisman dödades omedelbart. Vild skottloss-ning utbröt och när den upphörde efter ca 5 minuter var 7 poliser och fyra arbetare döda. Vittnen hävdade att poliserna greps av panik och sköt ned sina egna. Ett sextiotal poliser och ett okänt antal arbetare skadades.
Talarna och organisatörerna arresterades för anstiftan till massakern. Under rätte-gången kunde det inte bevisas vem som kastat bomben och från arbetarhåll hävda-des det att det var en Pinkertonagent som kastat den för att misskreditera arbetarrö-relsen. Trots detta dömdes sju av de åtta anklagade till döden den åttonde fick 15 års fängelse. Efter överklaganden benådade Illinois guvernör två av de dödsdömda som i stället fick livstids fängelse. I dödcellen sprängde sig en av de dödsdömda i luften meden de fyra återstående avrättades i november 1887. I efterhand har rätte-gången betraktas som ett av USA:s värsta justitiemord då det helt saknades bevis mot de anklagade som dömdes i en stämning av hat och krav på hämnd.
Då arbetarrörelsen i USA 1888 bestämde att man skulle demonstrera och strejka för 8 timmars arbetsdag valde man en dag i maj, den första, för att hedra de som drabbats av justitiemorden. 1889 antog den andra internationalen att den första maj skulle vara en internationell dag för att kämpa för arbetarnas rättigheter.
Redan 1890 deltog 20000 i 1 maj tåget i Stockholm. 1939 blev dagen en helgdag i Sverige, den första helgdag som inte hade någon religiös bakgrund.
Sedan 1903 har Internationalen ingått som en fast del i firandet.
Upp, trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt uppå. Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav, stig upp för att slå dig fri! Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli!
|:Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär!