Den 22 juni 1941 bröt Hitler mot nonaggressionspakten som hade undertecknats av Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop den 23 augusti 1939. Unternehmen Barbarossa inleddes. Operation Barbarossa hade flera mål. Ett av dem var att erövra det europeiska ”hjärtlandet”, den bördiga svarta jorden på Ukrainas slätter, ett var att nå oljetillgångarna kring Baku och det slutgiltiga målet var att inta Moskva för att på så vis erövra Ryssland. Under många hundra år hade det antagits att om Moskva föll så föll även det euroasiatiska Ryssland.
Anledningarna för fälttåget i öst var alltså geostrategiska, det handlade om ”lebensraum” vilket Hitler faktiskt redan i Mein Kampf hade redogjort för. Även fast den 18 december 1940 ofta anges som den dag då de operationella förberedelserna inleddes började man smida på planerna redan under sommar 1940. Redan då började tyskarna inse att de inte hade de resurser som krävdes för att föra ett högintensivt och långdraget krig. Det handlade inte om järnmalm för den tyska rustningsindustrin, detta hade man tillräckligt av sedan man tagit över de gruvor som låg på gränsen till Frankrike (Gällivaregruvorna hade en perifer betydelse). Det handlade istället om drivmedel – olja. Utan denna skulle inte Luftwaffes flygplan kunna flyga och pansardivisionerna skulle bli betydelselösa. Lösningen till Hitlers alla problem fanns i Ryssland.
Den 18 december blev dock planerna officiella då Hitler undertecknade ”Krigsdirektiv nummer 21”. Operationen döptes efter den gamla tyska kejsaren Fredrick I (Fredrick Barbarossa 1122-1190). Fälttåget kantades av enorma framgångar och motgångar, en känd episod från fälttåget är den vecka i december 1941 då de tyska stridsvagnarna frös fast långt inne på ryskt territorium. Denna historia kan ni läsa om i december i ”Det hände idag”.