”Lev farligt, dö ung, bli ett vackert lik.” Detta var devisen för många av de unga personer som kring 1970 brände sina liv i båda ändar. En som inte bara talade och skröt om sitt sätt av leva utan verkligen levde upp till devisen, utan droger, var Ernest Guevara de la Serna, Che eller El Comandante som han också kallades. Han föddes 14 juni 1928 i en medelklassfamilj i den argentinska staden Rosario. Han slutförde sina medicinstudier 1953 och reste därefter runt i Latinamerika och den fattigdom han såg övertygade honom om att den enda lösningen för de fattiga och förtryckta var en väpnad revolution.
1954 träffade han bröderna Fidel och Raul Castro i Mexiko där de var politiska flyktingar från Cuba. De förberedde en väpnad kamp mot den cubanske diktatorn Batista och november 1956 landsteg de på Cuba. De upptäcktes nästan omedelbart och de flesta dödades i strid. De få överlevande flydde upp i bergen där de under de följande åren organiserade sig och fick allt fler anhängare. Inbördeskriget avslutades den 2 januari 1959 då Castros trupper intog Havana och etablerade en marxis-tisk regering. Che blev cubansk medborgare och innehade flera uppdrag, han var industriminister, president i riksbanken och chef för institutet för jordbruksreformer. Han var en mycket god talare och författade en rad skrifter om socialistisk politik, men den mest spridda och med manual som han utgav 1960 om hur man ut-kämpar ett gerillakrig ”La guerra de guerrillas.”
Våren 1965 avgick han från sina politiska poster på Cuba och anlände under hösten 1966 till Bolivia, efter en tid i Kongo, för att pröva sina teorier om gerillakrig. Che hade i många år varit mycket öppet kritisk till USA som han ansåg genom CIA stod bakom förtryckarregimerna i Latinamerika. Kort tid efter Ches ankomst till Bolivia kände CIA till hans verksamhet och tillsammans med den bolivianska armén bekämpades gerillagruppen. På kvällen den 7 oktober 1967 skrev Che för sista gången i sin dagbok ”litet hopp” han befann sig då vid Quebrada del Yuro. Vad som sedan hände är osäkert men Che och hans män dödades eller togs till fånga. Det mesta tyder på att Che själv togs till fånga och eftersom han sågs som ett hot av bolivianerna även som fånge avrättades han samma dag den 8 oktober. Den officiella versionen hävdade att han avlidit av sina skador som han fått i den strid som utkämpades. Bolivianska myndigheter hävdade sedan att han begravts på okänd plats. 1997 hittades han kropp i en massgrav och i oktober samma år fördes han till Cuba där han fick en hjältes begravning.
Che blev efter sin död en ikon för vänstersympatisörer över hela världen och i vårt land en symbol bland romantiska café- och salongsrevolutionärer som gärna hängde hans bild på väggen där hemma.