”Så sant, som Herren lever, är det mig omöjeligit längre, att uthärda. Fattigdom, smälek och det att jag ingenstädes kan erhålla rätt äro svårare anstötar, än att mänskelige krafter hinna däremot att uthärda. ...Jag är så bestraffad, att det mig den enaste tröst giver att snart förbyta detta mödosamma livet i evig ro, det Gud av sin barmhärtighet mig snart förläna ville.” Så beskrev Sveriges rikaste man sedan Bo Jonsson Grip sin livssituation 1684.
En oktoberdag 1622 kungjordes i Reval (Tallinn) att den svenske generalguvernören i Livland hade fått en son som döpts till Magnus Gabriel de la Gardie. Denna gosse kom med tiden att bli en av vårt lands mest betydande personligheter. 1635 började han sina studier i Uppsala och efter ett år som hedersrektor lämnade han Sverige 1640 för vidare studier i utlandet. Då drottning Kristina tillträdde som regerande drottning 1644 återvände Magnus Gabriel och redan året efter sändes han till Frankrike på diplomatiska uppdrag. 1647 blev han riksråd och gifte sin med drottningens kusin Maria Eufrosyne. Hedersuppdragen följde i rask takt, 1647, general, 1651 riksmarskalk, 1652, riksskattmästare. 1653 tröttnade Kristina på honom och kastade ut honom från hovet. Året efter då Karl X Gustav kröntes fick han nya uppdrag av sin svåger. Han utnämndes till generalguvernör över Livland för att av-sluta kriget mot Polen men misslyckades helt och för att han inte skulle äventyra försvaret utsågs han att leda förhandlingarna med polackerna. Då Karl X Gustav plötsligt avled 1660 utnämndes Magnus Gabriel till rikskansler men på grund av sin obeslutsamt och inte alltför praktiska läggning lyckades han aldrig nå upp till sin föregångare Axel Oxenstierna. Då Karl XI blivit myndig och Sverige drogs in i kriget mot Danmark 1676 misslyckades Magnus Gabriel ännu en gång som härförare. Han förlorade snabbt sitt inflytande men behöll olika höga ställningar i rådet till 1882 då han drabbades mycket hårt av reduktionen och förmyndarräfsten. Magnus Gabriel de la Gardies bestående roll låg knappast inom politiken eller krigsväsendet. Han minns mest för sin byggverksamhet och för sina kulturella insatser.
Vasaskolan fick också erfara Magnus Gabriel de la Gardies senfärdighet. Redan den 27 november 1667 togs beslutet om att flytta Stockholms gymnasium till Gävle men flyttningen kom att dröja då dokumentet skrevs under först den 10 december 1668.