Gene Krupa dör (16.10.1973)
Gene Krupa räknas fortfarande som en av swingmusikens viktigast musiker. Hans trumspel, vilket kännetecknas av en enorm drive och swingkänsla, var en av jazzens viktigaste komponenter under trettiotalet och ett par decennier framåt.
Krupa föddes 1909 i Chicago. En stad vars obskyra nöjesliv snabbt fick honom att överge teologiska studier. Ett beslut som gick stick i stäv med föräldrarnas förhoppningar om en blivande präst i familjen. En liten tröst fann de kanske i att Gene blev trumslagarnas ”överste präst” längre fram i karriären.
Krupa började som musiker i den gamla New Orleanstraditionen och skivdebuten gjordes 1927 då han var medlem i Red McKenzies orkester. Tillsammans med den legendariske gitarristen Eddie Condan flyttade han till New York några år senare. Efter ett antal engagemang i olika teaterorkestrar hamnade han i klarinettisten Ben-ny Goodmans storband. Ett framträdande i Carnegie Hall med bandet finns för alltid inristat i jazzens rekordbok. Storbandsspel kom han även att bedriva i sina egna orkestrar längre fram i tiden. Medspelare här var bl.a. trumpetaren Roy Eldridge.
Mest förknippas Krupa med sitt eminenta spel i små grupper swinggrupper. Benny Goodmans kvartett med pianisten Teddy Wilson, vibrafonisten Lionel Hampton var dåtidens verkliga inneband med massor av efterföljare världen över. Då gruppen saknade kontrabas var Krupas uppgift att leverera ett spel på bastrumman som eliminerade avsaknaden av basen. Här kom verkligen Krupas storhet som svängig och lyhörd musiker till sin stora rätt.
Bland Krupas inspelningar från Goodmaneran rekommenderas numren After you´ve gone och trumsolot i Sing, sing, sing. Från det egna storbandet är versionerna av Drum boogie och Little Jazz värda att återuppliva. I det förstnämnda stycket delar Krupa frikostigt solistutrymmet med sångerskan Anita O´Day.
Göran Olsson