Då det första världskriget slutade den 11 november 1918 befann sig den då 29 årige Adolf Hitler på ett soldatsjukhus för att återhämta sig efter att ha blivit gasförgiftad. Han återvände efter tillfrisknandet till sitt regemente i Bayern och under de oroliga tiderna som följde arbetade han bl.a. som antikommunistisk angivare. Han anställdes 1919 som spion för den tyska krigsmakten och under detta arbete kom han i kontakt med Tyska Arbetarpartiet det omdöptes senare till det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet. (NSDAP). Hitler föraktade Weimarrepubliken och ansåg att kriget förlorats genom förräderi av judar och kommunister. Under de följande åren byggdes partiets organisation upp och dess ideologi utvecklades.
Den 8 november hölls ett möte i Bürgerbräukeller i München där flera bayerska ministrar deltog. Hitler lät omringa lokalen och förklarade att revolutionen inletts. Ministrarna tvingades ansluta sig och morgonen efter paraderade nazisterna på Münchens gator. Polistrupper tillkallades och skottlossning utbröt och kuppen slogs ner. De mer kända namnen bland deltagarna förutom Hitler var generalen Ludendorff, Röhm, Göring, Frick, Rosenberg, Hess och Streicher, de flesta väl-kända krigsförbrytare. Hitler arresterades den 12 november och ställdes inför rätta. Han dömdes till fem års fängelse i februari 1924 och började avtjäna sitt straff på fästningen Landsberg am Lech. Tiden ägnades åt att nedteckna Hitler ideologiska tankar som samlades i den minst sagt förvirrade ”Mein Kampf”. Redan i november 1924 släpptes Hitler fri. Partiet var för en kort tid krossat men stod nu på en fastare ideologisk grund och målen var klarae. Arbetet att med systemets hjälp ta makten för att störta systemet inleddes. 1933 tog nazisterna makten med demokratiska medel och inom någon månad hade diktatur införts. Man kan alltid undra vad som hänt om Hitler avtjänat sitt straff och varit en fri man först 1929.