För bara några månader publicerade Gevaliensis detta debattinlägg om skolmaten. Det har inte blivit bättre sedan dess. Så vi kommer att undersöka hur det förhåller sig och om maten blivit sämre.
Vi kräver!
Vi har efter många år som kunder på stadens skolbespisningar nu utvärderat den tid som varit och det känns som det är hög tid att säga några sanningar.
Vi vill ha riktig mat. Vi vill ha vad ni utlovar: ”tjänster för en bättre livskvalitet i vardagen”. Men främst av allt vill vi veta vad det är vi äter.
Att många är missnöjda med hur maten smakar och ser ut är ingen nyhet. Men det är ingenting i jämförelse med hur ni mörkar er verksamhet. Vad är det egentligen ni serverar oss? Vilket djur är ”kött”? Vilken del av kycklingen ligger på våra tallrikar och varifrån kommer den? Vilken är fisken och varifrån kommer den ifrån? Vi har ställt dessa frågor tidigare, men inte sett någon förändring. Att ni inte berättar, och står för, hur er matproduktion ser ut ser vi som ett tecken på att verksamheten inte klarar en genomlysning. Detta är högst oroande. Skäms ni för att tala om vad ni serverar?
Hur svårt är det egentligen att hålla koll på sin verksamhet? Råvaror är allt som oftast ursprungsmärkta. Så varifrån era produkter kommer bör alltså inte vara er en hemlighet. Vad är det ni döljer? Vågar ni inte stå för er meny? Vi tycker att det är en självklarhet att vi får veta vad vi äter.
Ni står för era floskler men inte för er mat:
Vi kräver därför, som en start, omedelbar skärpning och:
- Vi kräver att få veta vilket djur eller vilken fisk vi äter
- Vi kräver att få veta vilken del av djuret eller fisken vi äter
- Vi kräver att få veta varifrån maten kommer, detta gäller all mat, kött och fisk i alla former och även potatis och ris.
Hälsningar veteranätare sedan femton år.
Tim, Sally, Sama, Camilla, Frida, Angelika, Malin, Emma
PS. Av vår granskning framgår hur illa det är
