En av de märkligaste personligheterna i engelsk medeltidshistoria återvände till sitt hemland efter att ha verkat i exil i sex långa år. Då Tomas Becket den 3 december 1170 satte sin fot på engelsk jord hade han i princip skrivit under sin egen dödsdom.
Tomas Becket föddes i London 1118 hans far var handelsman och lät sin son studera. Efter studierna anställdes han som assistent till en fogde. 1139 introducerades han i ärkebiskopens hushåll och det visade sig snart att Tomas var en förståndig ung man varför han skickades till Bologna och Auxerre för att studera juridik. 1154 utsågs han till ärkediakon i Canterbury och strax därefter till kansler. Han gick från framgång till framgång. Han skötte de kungliga egendomarna, utrikespolitiken och ledde till och med armén i krig. Då ärkebiskopen i Canterbury, Theoblad dog 1161 föreslog kungen Henry II Tomas Becket som ny ärkebiskop. Det tog över ett år att få honom vald eftersom kyrkans män och påven ansåg att Tomas i alltför hög utsträckning gick kungamaktens ärenden i stället för kyrkans. Henry befann sig i Frankrike i många år och under denna tid hade den engelska kyrkan stärkt sin makt. I hela Europa pågick maktkampen mellan kyrkan och staten. Påven ansåg att kyrkan endast skulle stå under Guds uppsyn och därför skulle staten och kyrkan skiljas. Detta skulle innebära att kungarnas makt skulle minskas kraftigt eftersom deras inflytande över kyrkan och dess egendomar skulle försvinna. Henry II insåg snabbt vad som höll på att hända och kallad till ett möte i Clarendon 1164. Resultatet av möte blev den s.k. Clarendonkonstitutionen som bekräftade kungens över-höghet över den engelska kyrkan. Tomas Becket vägrade att godkänna denna konstitution utan fortsatte att arbeta för kyrkans frigörelse. Kungen stämde därför ärkebiskopen inför domstol för att få honom avsatt eller åtminstone skandaliserad. Becket insåg detta och flydde till Frankrike. Under sex år befann sig Becket utomlands. Påven försökte medla mellan parterna men då de träffades skildes de i ilska. 1170 lät Henry kröna sin äldste son i York för att göra honom till medregent. Detta var ett allvarligt brott mot såväl den engelska konstitutionen som mot den katolska kyrkan. Påven uteslöt alla de inblandade i kröningen från kyrkan och hotade hela England med interdikt. Henry tvingades backa och återinsatte Tomas Becket som ärkebiskop. Bland sina adelsmän uttryckte kungen sitt missnöje över att Becket var tillbaka och några av dem bestämde sig för att röja ärkebiskopen ur vägen. Den 29 december mördades Becket framför högaltaret i Canterbury Cathedral.
Kungen tvingades under förödmjukande former be om förlåtelse för mordet på Becket och redan några dagar efter hans död började pilgrimer besöka graven. Redan 1173 blev becket helgonförklarad och hans grav var under den tidiga medeltiden en av Europas viktigaste vallfartsorter.