Namnet Dagobert är mest känt i Sverige från den tecknade serien Blondie. I USA hette Dagobert Dagwood men det ovanliga namnet bär idag 26 svenskar. Den mest kände bäraren av detta namn är troligen Dagobert den II den sista av merovingerkungarna.
Dagobert föddes 652 och var son till kung Sigebert III vars rike bestod av nordöstra Frankrike, Nederländerna och västra Tyskland. Redan 656 förlorade han sin far och efterträdde honom men hans fars hovmästare hade planer på att låta sin egen son bli kung varför Dagobert sändes till ett kloster på Irland. Efter omfattande studier bland lärda munkar sände hans mor efter honom 676 och han kröntes till kung över Austrasia. Han tycks, enligt de gamla krönikorna, ha styrt landet väl och hans regering var fredlig. Han drogs mot sin vilja in i ett krig mot Theoderik II av Neustria och den 23 december lönnmördades han under en jakt. Vissa källor hävdar att det var en jaktolycka men andra hävdar men bestämdhet att en mördare i hovmästarens lejd stack en lans i kungen öga som dog omedelbart. Med Dagobert II död slutade merovingernas maktinnehav i Frankrike och den karolingiska släkten tog över makten på sikt.
Merovingerna, som givit den period som vi i Sverige kallar Vendeltid, namnet merovingertid i våra grannländer (550-800) byggde sin makt på släktskap. Det var ingen helt okomplicerad släktskap då de hävdade att de i rakt nedstigande led var ättlingar till Jesus. Enligt den myt man odlade hade Jesus fått en son med Maria Magdalena. Detta påstående finns även i de apokryfiska texter (de s.k. Nag Hammadi rullarna) som hittades i Egypten 1945. Enligt legenden skulle sedan mor och barn ha flytt till Frankrike och därför kom Jesu ättlingar att finnas i där. Dessa påståenden blev med tiden ett hot mot kyrkans officiella syn. Ett så uppseendeväckande påstående ströks under medeltiden ur kyrkans officiella historia men levde i folkliga legender. I Frankrike existerade under 700-talet en omfattande kult som hyllade Maria Magdalena och många kyrkor i Frankrike och Spanien är byggda till hennes ära. 1272 fann man i en kyrka i södra Frankrike benrester som man hävdade var Maria Magdalenas och ännu idag kan man i katedralen i Saint-Maximin beskåda ett kranium som sägs vara den merovingiska ättens urmoders. Det finns idag en omfattande litteratur kring merovingerna som även kopplats samman med den heliga gralen, men man skall inte tro allt man hör eller läser.
Thor