Blir du lönsam, lille vän?

Eleverna har gjort sina val och även om ett omval pågår brukar helheten inte ändras särskilt mycket. Skolledningar runt om i Gävle sitter och funderar över hur det kommande året skall organiseras. Det gäller lärartjänster och inte minst schema.

Att driva skola kostar pengar och sedan 1990-talet bygger verksamheten på den s.k. elevpengen. Varje elev får en summa pengar att ta med sig till sin skola. Många elev ger mycket pengar och de privata skolorna får samma pengar som de kommunala men. De brukar sedan genom många åtgärder använda mindre pengar än det de får av det offentliga och på så sätt uppstår en vinst till aktieägarna. 

På gymnasiet får kommunala och privata skolor samma bidrag för de utbildningar de ger. Minst får man för att driva de teoretiska högskoleföreberdande utbildningarna. Mest får man för naturbruksutbildningarna. Detta kan tyckas rimligt till viss del. Vissa utbildningar kräver ett klassrum, en lärare, läroböcker och skolmat. Naturbruksutbildningar kräver dessutom, djur maskiner, stall och annat. De utbildningar som får lägst elevpeng är ekonomi och samhälle. Samhällsvetenskap får 94.700 per elev och år och av denna summa beräknas shablonmässigt 6.800 för skolmaten. Till undervisning, alltså lärare och studiematerial går under hälften. Resten går till hyror, städning, uppvärmning och administration m.m.

Vasaskolans teoretiska utbildningar ligger kring 100.000 per år och elev. Esteterna får lite mer. Teater och bild 124.300 per år och musik 158.100.

Hur skolorna kommer att se ut till hösten bygger i grunder på elevpengen. Till detta kommer flera olika sorters stöd utifrån lokala förhållanden. Pengarna till skolan kommer från skatten. Men skulle man inte kunna höja summan för varje elev för att förbättra utbildningarna? Självklart om man har skattemedel över men man måste komma ihåg att om kommunen skulle vilja höja pengen för sina skolor måste man också betala samma summa till de privata skolorna.