Skolverket är bekymrat över gymnasiets utveckling. Hur står sig Vasa?
Skolverket konstaterade i november att gymnasieskolan i Sverige inte blir bättre, och dessutom faller i internationella jämförelser.
Det man mätt är lärarnas utbildning, och det visar sig då att 49 % av friskolornas lärare saknar utbildning för sitt arbete. När det gäller kommunala skolor är 22 % av lärarna obehöriga lärare. Vi undrade självklart hur det ligger till vid Vasaskolan.
En genomgång av personallistan visar att alla lärare har utbildning för att undervisa på gymnasiet. Detta innebär att 100 % av skolans lärare är behöriga. Jämförs Vasaskolan med andra kommunala skolor och särskilt med friskolor är lärarkårens kompetens imponerande.
Frågan är då om detta påverkar skolans resultat.
Det andra problemet som Skolverket pekar på i gymnasiekolan är att endast 70 % av eleverna klarar utbildning på tre år som skall vara den normala studietiden. Även här hör vi oss för vilka siffor Skolverket har för Vasaskolan. Det visade sig att i den senaste redovisningen från Skolverket att 88 % av de elever som började vid skolan var klara med sina studier inom utsatt tid, alltså tre år. Detta är en mycket hög genomströmning. Men varför är det inte 100%?
En del elever gör omval under studietiden som innebär ett års förlängning och vid Vasaskolan finns dessutom ett stort antal elever som lägger till ett år i utbildningen, sett med Skolverkets mätmetod för att studera utomlands.
Det kan konstateras att Vasaskolan skiljer sig påtagligt från genomsnittet i landet på ett positivt sätt, och dessutom går skolan mot trenden i riket. Andelen behöriga lärare har ökat och den andel av eleverna som använder mer än tre år för sina studier minskar något.
