Årgång 12
Onsdagen den 8 februari 2023 - klockan 00:56
« Föreg. Nästa »


Paradigmskifte?


2023-01-23

Ett av många program, detta är inte gratis
Ett av många program, detta är inte gratis

Uppsatsskrivande och inlämningar inför stora utmaningar




Paradigm


Under den senaste tiden har ordet paradigmskifte blivit ett inneord bland politiker. Det betyder i deras munnar en förändring vilken som helst eller möjligtvis en lite större förändring.


Termen myntades 1962 av vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn och handlar kort om att vedertagna fakta kan falsifieras och att en ny uppfattning eller syn på verkligheten måste skapas. Som exempel har nämnts Darwins evolutionslära, Kopernikus heliocentriska världsbild, Newtons rörelselagar och det finns många andra.

Eget kunskapsinhämtande
Inom skolväsendet och särskilt i Sverige har man under mer än  ett halvt sekel arbetat med tanken om att elever skall söka egen kunskap och även själva producera ny kunskap eller åtminstone slutsatser. Det har ansetts vara det bästa sättet att lära sig.

Då datorerna blev en naturlig del i undervisningen förstärktes denna tendens och på lärarutbildningar lades stor vikt vid tanken om att elever skulle söka kunskap utifrån ett givet problem (PBL) och själva lösa problemet med läraren som handledare. Under pandemin blev detta arbetssätt ännu mer markerat. Läraren introducerade och eleverna svarar på frågor eller skriver uppsatser utifrån en problemställning.

En ny tid?

Då en kurs avslutas ingår det i lärarens arbete att sätta ett betyg utifrån gällande betygskriterier. Då det muntliga mötet mellan elever och lärare minskat över tid i många sammanhang är det proven, frågesvaren och inlämningarna som är grunden för betygssättningen. Nu kan det vara slut med det och skolan står verkligen inför ett stort skifte som i värsta fall kan utvärderingen av eleverna kunskap kastas tillbaka åtminstone 25 år i tiden.

 

AI

Artificiell (konstgjord) intelligens har man talat om åtminstone sedan 1970-talet i skolan. Idag finns det inom många områden i samhället och med hjälp av datorer har våra liv i många sammanhang blivit lättare att leva. Skolan har kanske inte varit den största marknaden för AI men nu är det vår tur. För inte så länge sedan presenterades gratisprogram som är byggda på AI. Det kan dels generera chattsvar automatiskt men för skolan är den del som kan svara på frågor och skriva uppsatser mest revolutionerande. Nu behöver eleverna inte längre veta något om det man skriver om det ordnar AI programmet.

 

Längre ned i denna artikel finns tre exempel på hur programmet kan användas.

  1. Hur en lärare slipper tänka ut frågor
  2. Hur elever får svar på frågor utan egen kunskap
  3. Hur man kan få en A uppsats utan ansträngning

 

Detta innebär av frågesvar och uppsatser inte längre behöver mäta elevers kunskaper utan i stället programmens förmåga. Programmet samlar information från nätet och sammanställer det som kan hittas. Idag är vissa svar lite yra för att det saknas en del på nätet men kunskapen växer varje dag i en rasande fart och även programmen utvecklas.

Svårt att sätta betyg 

För läraren som skall sätta betyg på elevernas kunskaper kan denna utveckling bli ett problem. I en klass som är duktig på att använda de nya AI hjälpmedlen kan alla få A i kurserna utan att ha någon större kunskap. Risken är att uppsatser och kanske även frågor som man använder datorn till att svara på blir problematiska. I värsta fall kan det som varit grunden för mångas undervisningen inte längre användas för betygssättning. För att kunna utvärdera elevernas verkliga kunskaper kan det hända att man i större utsträckning behöver gå tillbaka till den forntida metoden: övervakade skrivningar med papper och penna.

Förhoppningsvis finns det en möjlighet att undgå detta och kanske kommer det ett nya program som avslöjar de som fuskar, för just nu är AI texterna ”original” i kontrollprogrammen. Frågan om hur man mäter elevernas kunskap i den nya verkligheten måste bli den viktigaste fortbildningsinsatsen under den kommande tiden.


Lättare för lärare

AI kan underlätta lärares arbete gemom att låta programmet göra frågor så har kan lärare skriva svaret kommeer snabbt.

Fråga: ”Vilka centrala provfrågor borde jag ställa? Jag undervisar nu om Finlands historia under perioden 19401960.”

Så här svarar chattroboten:

Här är några centrala provfrågor du kan ställa om Finlands historia under perioden 1940-1960:

1. Hur påverkades Finland av andra världskriget och hur hanterade landet sina allierade och motståndare under kriget?

2. Vilka stora politiska och sociala förändringar skedde i Finland under denna period och hur påverkade de samhället och befolkningen?

3. Hur hanterade Finland sina relationer med andra länder i Östeuropa och Sovjetunionen under denna period och vilka konsekvenser hade det för landet?

4. Vilka kulturliga och konstnärliga utvecklingar skedde i Finland under denna period och hur påverkade de samhället och människorna i landet?

5. Hur påverkades Finland av det kalla kriget och hur hanterade landet sin position mellan öst och väst under denna period?


Att svara på frågor blir enkelt för eleven


Frågan som skall besvaras är

”Hur kommer det sig att Finland blev självständigt?”

Så här svarar chattroboten:

”Finland blev självständigt den 6 december 1917, efter att ha varit en del av det ryska kejsardömet sedan 1809. Orsakerna till att Finland blev självständigt var många och komplexa, men här är några av de viktigaste:

  1. Finland hade en stark nationalidentitet och ett eget språk och kultur, som skilde sig från det ryska. Detta bidrog till en känsla av självständighet och olikhet.
  2. Under det ryska kejsardömet hade Finland en särskild status som ett självstyrande granddöme, med en egen parlamentarisk författning och självstyre inom vissa områden. Detta gav Finland en plattform för självständighetsrörelsen.
  3. Runt år 1900 växte en rörelse för självständighet i Finland, med stöd från både politiker och vanliga medborgare. Detta ledde till att man började diskutera självständighet som ett mål att sträva mot.
  4. Den ryska revolutionen 1917 skapade ett maktvakuum i det ryska kejsardömet, och detta gav Finland möjlighet att gå sin egen väg. Den 6 december 1917 förklarades Finland självständigt, och man började bygga en egen stat med en egen regering och författning.”

Mycket bra svar av roboten utan ansträngning för eleven

Hur kan en robotskapad uppsats se ut här för Hi1


Här får roboten ett självklart A

Orsakerna bakom Amerikanska Revolutionen

Besvarat ur aktörs och strukturperspektiv

Presentation av frågan

Amerikanska revolutionen var det händelseförlopp då de tretton kolonierna i Nordamerika kämpade för sin frihet från moderlandet Storbritannien. Kolonierna enades år 1775 i en mångårig kamp mot det brittiska styret i det så kallade amerikanska frihetskriget, vilket slutade år 1776 i amerikanska självständighetsförklaringen. Kolonierna kom sedan att bli det vi idag kallar förenta staterna. 

Jag har valt att definiera amerikanska revolutionens begynnelse som Boston Tea Party (Tebjudningen i Boston) då amerikanska kolonister i protest mot den brittiska teskatten, den 16 december 1773, förstörde en hel telast som skickats med Brittiska Ostindiska Kompaniet. Boston Tea Party var kulmen av det missnöje och protester mot Storbritannien och jag har därför valt att, ur aktörs- och strukturperspektiv, besvara vad som ledde fram till denna händelse.

Samhälleliga förklaringsfaktorer

Storbritanniens ekonomiska kris:

Mellan åren 1756–1763 utkämpades sjuårskriget, där ärkefienderna Storbritannien och Frankrike slogs om kontrollen över ländernas kolonier i Nordamerika. Storbritannien segrade till slut, men till stor ekonomisk bekostnad. Landet hade enorma statsskulder och för att betala av dem hade de under kriget tagit ut skatter av engelsmännen. Skatterna hos de amerikanska kolonisterna var å andra sidan mycket små, mindre än 1/20-del av en vad en genomsnitts engelsman behövde betala (History, 2019, Townshend Acts). 

Eftersom länderna stridit om kontrollen över de amerikanska kolonierna tyckte Storbritannien att kolonisterna borde betala för att de blivit skyddade av dem. Som följd infördes flera skatter och tullar för kolonisterna, för att på så sätt fylla på den brittiska statskassan. De amerikanska kolonisterna menade att detta inte var rätt eftersom de inte representerades i Storbritanniens parlament och därmed inte hade någon möjlighet att bestämma om lagar om skatter och tullar (History, 2019, Stamp Act). Storbritanniens ekonomiska kris kom, genom skatteinförandena, att skapa mycket missnöje hos amerikanerna. 

Storbritanniens kontroll över koloniernas utrikeshandeln:

Storbritannien hade stora ekonomiska problem, och för att betala av sina skulder utnyttjade de sina kolonier, vars utrikeshandel de helt och hållet kontrollerade. Kolonierna fick endast exportera varor till Storbritannien samt endast importera från dem. Det här var ett sätt för Storbritannien att skapa en ny marknad och fylla på statskassan. Eftersom Storbritannien var den enda tillåtna utomstående källan till råvaror samt den enda köparen av koloniernas export, kunde de bestämma priserna genom tullar, skatter och regler. Det brittiska parlamenten tog vara på detta och införde strängare tull- och skatteregulationer för att dra in mer pengar efter det kostsamma kriget.

År 1765 infördes den första direkta skatten som det brittiska parlamentet tog ut av kolonierna, vid namn stämpellagen, som innebär att att all form av papper skulle beskattas. Varje papper fordrades ha en viss stämpel på, vilket gällde tidningar, dokument, broschyrer och till och med spelkort. Införandet, som brukas kallas för stämpelakten, skapade stort missnöje i kolonierna (Tuchman, 1985, s.160). 

I protest enades kolonisterna om att bojkotta all brittisk import tills att skatten avskaffats (Tuchman, 1985, s.161). Storbritannien gick med stora förluster på grund av detta, importerna till kolonierna sjönk från 2 250 000 pund år 1764, till 1 944 000 pund år 1765 (en minskning med 13,6%) (Wikipedia, 2019, Amerikanska revolutionen), varpå parlamentet till slut gick med på att avskaffa stämpellagen år 1766. 

Trots protesterna införde det brittiska parlamentet en ny skatt 1767 på basvaror såsom glas, färg, papper och te. Skatterna, som brukas kallas Townshendtullarna, framkallade åter missnöje hos kolonisterna som åter enades om en importbojkott av brittiska varor (Tuchman, 1985, s.183). Den brittiska exporten sjönk som följd från 2 400 000 pund år 1768 till 1 600 000 pund år 1769 (en minskning med 33%) (Tuchman, 1985, s.185). 

På grund av bojkotten hade kolonierna börjat etablera en inhemsk industri med produktion av varor de tidigare inte fick tillverka själva utan var tvungna att köpa från Storbritannien (Tuchman, 1985, s.137). Det brittiska parlamentet, till följd av de ekonomiska förlusterna och rädsla för att kolonierna skulle bli helt oberoende dem, avskaffade Townshendtullarna 1770 (Tuchman, 1985, s.186-187) på alla varorna förutom te. Den kvarvarande teskatten, tillsammans med det rådande missnöjet till följd av Storbritanniens skatteinföranden, kom att bli en viktig bidragande faktor till Boston Tea Party.

Brist på inflytande: 

Kolonisterna fick bestämma om lokala lagar och regler i kolonierna. Detta eftersom Storbritannien omöjligen skulle kunna styra dem från andra sidan atlanten. Att resa dit tog flera månader och Storbritannien tillät således en viss mån av självstyre hos kolonierna, men dessa lagar var under det brittiska parlamentet, som hela tiden hade kontrollen över kolonierna.

Amerikanernas brist på inflytande i det brittiska parlamentet skapade mycket missnöje. De hade ingen rätt att bestämma om skatter, tullar, handelsregler och andra lagar, som hela tiden påverkade dem. Amerikanerna menade att om de ska betala skatt ska de få göra sin röst hörd i parlamentet. Bristen på inflytandet var utan tvekan en viktig faktor till kolonisternas missnöje, vilket speglas i den i kolonierna då välkända frasen ”No Taxation without Representation”.

Upplysningens idéer:

Upplysningen, som inleddes under 1700-talet, talade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro och ofrihet, och spred liberala idéer som att alla människor är kapabla att tänka själva, alla människor är lika värda och makten ska utgå från folket. Även tankarna om demokrati började spridas. 

Stora filosofer såsom Montesquieu, Rousseau, Voltaire och Locke vars idéer framförallt om maktfördelning och folkligt bestämmande tog fäste hos de amerikanska kolonisterna som uppfattade ett maktmissbruk från det brittiska parlamentet, som kontrollerade deras politik, handel och lagar. Lockes teori om ”samhällskontraktet”, det vill säga idéen om att staten har uppdraget att skyddat folkets rättigheter och om den skulle misslyckas med det har folket rätten att göra revolt mot sina härskare och ersätta dem med nya, anses ha haft stort inflytande hos revolutionärerna som ville göra sig fria från Storbritannien (Wikipedia, 2019, Amerikanska revolutionen).

Amerikansk identitet:

Många av de amerikanska kolonisterna hade i mitten av 1700-talet bott i Nordamerika i flera generationer och hade följaktligen lite koppling till Storbritannien och identifierade sig inte längre som engelsmän. I kolonierna bodde dessutom tyskar, fransmän och irländare som inte alls hade någon koppling till landet som bestämde och styrde över dem. Irländarna ogillade också engelsmännen eftersom de haft konflikter under lång tid med dem, vilket skapade en ytterligare aversion till engelsmännen bland kolonisterna. 

En amerikansk identitet hade långsamt bildats hos kolonisterna och gjorde att de inte såg sig som en del av sina moderländer i Europa längre, vilket var ännu en anledning att ifrågasätta varför ett land på andra sidan Atlanten skulle bestämma över dem (SO-rummet, 2019, Amerikanska Revolutionen).

Aktörer

Storbritannien:

Storbritannien var de som från början koloniserade Nordamerika och begränsade invånarnas frihet, införde alla skatter, tullar och handelsregler för att få in pengar till sig själva och skapade de missnöje hos amerikanerna som gjorde att de ville göra sig fria. 

Britternas kontroll över amerikanerna hade blivit mycket mer tydligt åren innan Boston Tea Party. Exempelvis hade Storbritannien 1760 gett brittiska soldater i kolonierna order om att leta hemma hos amerikanerna efter insmugglat eller olagligt gods så fort det fanns misstankar om det (ThoughtCo, 2019, The Root Causes of the American Revolution). Det här sättet att med järnhand kontrollera handeln i kolonierna skapade missnöje hos amerikanerna.

Storbritanniens styre hade brister i enhetlighet. Ministrarna valdes in individuellt, inte sällan på grund av ekonomiska tillgångar eller social status, och de hade ofta som avsikt att föra fram sina egna politiska idéer utan att samarbeta med sina kollegor (Tuchman, 1985, s.145). Exempelvis: Charles Townshend var den minister som framförde idéen med Townshendtullarna. Utan att rådfråga sina regeringskollegor lade han fram förslagen om att införa tullar på amerikanska importvaror. Han gjorde detta i syfte att försöka höja sitt anseende i underhuset och överta posten som förste minister, i samband med ministerns frånvaro. Townshend förslag möttes av kritik hos ministrarna som ratade idéen, men när Townshend hotade med att avgå gav de mig sig i rädsla om att regeringen som följd skulle falla (Tuchman, 1985, s.176). 

Sons of Liberty: 

Sons of Liberty (Frihetens söner) var en hemlig grupp som kämpade för de amerikanska kolonisternas frihet från Storbritannien och protesterade mot de skatter och tullar som brittiska parlamentet införde. Gruppen myntade frasen “No taxation without representation” och menade att de inte tänkte betala skatt om de inte fick representeras i parlamentet. Sons of Liberty bildades 1765 i Boston i samband med stämpelakten. De hotade med våld om någon sålde stämplarna, brände viceamiralitetsdomstolens handlingar och plundrade chefsdomaren hem i protest (Wikipedia, 2019, Amerikanska revolutionen). Organisationen spreds snabbt bland städerna i kolonierna och var delaktig i koloniernas enande om den brittiska importbojkotten och många andra protester (History, 2019, Townshend Acts). Gruppen bestod av många mäktiga profiler såsom Benedict Arnold, Samuel Adams och John Hancock och fick snabbt gehör bland kolonisterna (History, 2019, Boston Tea Party).

Boston Tea Party, protesten mot teskatten som brittiska parlamentet valde att behålla efter avskaffandet av Townshendtullarna var kulmen i protesterna mot Storbritanniens skatteinföranden och utfördes, med ledaren Samuel Adams i spetsen, av Sons of Liberty.

Frågan besvarad ut strukturperspektiv

Orsaken till amerikanska revolutionen var missnöjet hos de amerikanska kolonisterna, som berodde på Storbritannien stränga handelskontroll, deras ekonomiska kris och deras regulationer som inte tillät kolonisterna representeras i parlamentet. Upplysningens idéer och den amerikanska identiteten som växte fram bidrog ytterligare till missnöjet och viljan till frihet. Sons of Liberty var bidragande till amerikanska revolutionen. Även om de utförde själva Boston Tea Party är det rimligt att en annan grupp bestående av protestanter skulle kunnat ha bildats och utfört liknande protester. 

Faktum är att namnet Sons of Liberty ofta användes för benämna grupper som protesterade emot skatterna, utan att ha någon koppling till den riktiga organisationen (Wikipedia, 2019, Sons of Liberty). Den fundamentala orsaken till revolutionen var missnöjet hos kolonisterna, som växt fram till följd av samhälleliga förhållanden. 

Storbritanniens handel med kolonierna var en viktig inkomstkälla för landet. Även om Storbritannien inte befunnit sig i ekonomisk kris hade de mycket troligt fortfarande tagit vara på att de kontrollerade koloniseras utrikeshandel. Under 1700-talet var merkantilismen den aktuella ekonomiska filosofin, det vill säga idéerna att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar, genom exempelvis liten export och stor export, vilket kan åstadkommas genom tullar, skatter och andra import- och exportregulationer (Wikipedia, 2019, Merkantilism). De amerikanska kolonierna var ett perfekt sätt för Storbritannien att fylla på statskassan (Tuchman, 1985, s.137). 

I denna tid hade landet dessutom enorma statsskulder och behövde pengar mer än någonsin. Även om Storbritannien visste att handelskontrollen skapade missnöje hade de inte mycket val i den rådande situationen och det var omöjligt för landet att agera annorlunda än att införa strängare skatter och tullar hos kolonierna. Det var således situationen i samhället som oundvikligen skulle skapa det missnöje hos amerikanerna som krävdes för att revolution skulle bryta ut.

Frågan besvarad ur aktörsperspektiv

Även om Storbritannien hade möjligheten att ta ut strängare skatter och tullar från kolonisterna, i och med att de kontrollerade deras utrikeshandel och skatter samt befann sig ekonomisk kris, var det inte helt oundvikligt att landet hade behövt agera så. 

Storbritanniens statsstyre bestod av många brister, framförallt med avsikt på samarbete och och enhetlighet. Många politiker förde istället fram sina egna åsikter, som inte sällan var baserade på egoistiska ändamål (Tuchman, 1985, s.145). Det är fullkomligt rimligt att beslut togs som inte borde ha tagit, exempelvis införandet av Townshendtullarna. Om styret hade varit mer enhetligt och bestått av mer kompetenta personer, som inte valts in på grund av ekonomiska tillgångar och inte haft egoistiska intressen, vore det inte orimligt att de kunnat förutse riskerna med att införa fler skatter och strängare tullar, nämligen att det skulle skapa stort missnöje och protester som i slutändan inte skulle gagna dem. Townshendtullarnas införande, som jag beskrev under “Storbritannien”, är ett exempel på detta. Trots att Storbritannien visste att stämpelakten skapat missnöje och protester i form av brittisk importbojkott som ledde till att landet i slutändan förlorat på att införa stämpellagen, varför införde de då Townshendtullarna? Hur kunde de inte förutspå att samma konsekvenser skulle visa sig igen? 

Hade inte Storbritanniens parlament agerat som de gjorde hade inte missnöjet i koloniernas uppstått. Dessa handlingar, medvetet utförda trots kännedom om risker, var alltså nödvändiga för att den amerikanska revolutionen skulle bryta ut.

Diskussion kring aktörernas handlingsutrymme i de samhälleliga förhållandena

I diskussionen har jag valt att fokusera på Storbritannien som aktör och mina frågor utgår ifrån ifall de skulle kunnat motverka att amerikanska revolutionen bröt ut. Sons of Liberty, min andra aktör, var en viktig faktor i de eskalerande protesterna och växande missnöjet fram till Boston Tea Party. Det var trots allt även de som utförde själva protesten. Jag ser emellertid endast denna grupp som en benämning på enade protestanter som tog till med kraftigare medel, vilket mycket väl kan ha varit bidragande till att revolutionen bröt, men skulle samtidigt kunnat utförts av någon annan grupp då det är rimligt att det bildas enade protesterande grupper i den rådande situationen. Även om Sons of Liberty leddes av välkända, respektingivande personer anser jag inte att gruppen var nödvändig för att utlösa amerikanska revolutionen i det missnöje som präglade samhället.

Vilket handlingsutrymme hade Storbritannien i den ekonomiska krisen?

I den rådande ekonomiska krisen hade förmodligen Storbritannien inte något annat val än att utnyttja sina kolonier genom att införa fler skatter och tullar. De hade enorma skulder och det var rimligt att ta till vara på att de kunde beskatta kolonisterna, dessutom med tanke på att skulderna delvis bildats till följd av att de slogs för kolonierna och beskyddat dem, vilket kunde användas som en förevändning mot att kolonisterna skulle betala skatt trots att de inte hade något inflytande i brittiska parlamentet, vilket var kolonisternas starkaste argument mot skatteinförandena. 

Hade Storbritannien kunnat förutse en revolution?

Storbritannien insåg säkerligen att skatteinförandena skulle skapa missnöje i kolonierna men inte till den grad att det skulle leda till protester i form av importbojkotter, eftersom skatteinförandena då skulle varit kontraproduktiva. 

Trots att statsstyret, som tidigare nämnt, hade brister i samarbete och att enskilda personer hade egoistiska intressen, är det nästan orimligt att Storbritannien parlament kunde göra skatteinförande-beslut endast på grund av detta. I och med de statsskulderna var det troligtvis högt prioriterat att snabbt få in pengar och idéen om att en revolution skulle bryta ut var förmodligen rent naturligt i den situationen otänkbar och förbisågs.

Hade Storbritannien kunnat motverka revolutionen?

Att Storbritannien efter stämpellagens avskaffande, trots importbojkottens förluster, åter införa nya skatter i form av Townshendtullarna, samt efter Townshendtullarnas avskaffande, åter till följd av importbojkott, behålla teskatten, var i min mening förödande beslut. Efter stämpellagens avskaffande hade kolonisternas protester visat sig fungera. Redan då borde Storbritannien insett vart kolonisternas missnöje skulle leda och inte återinföra skatter, vare sig för att fylla på statskassan eller visa vem som bestämmer, vars konsekvenser med största sannolikhet skulle bli densamma. 

Hur borde Storbritannien agerat i den rådande situationen?

Storbritannien borde så fort de insett att skatteinförandena inte gynnade landets ekonomi, utan enbart skapade missnöje och protester hos kolonisterna, slutat med de nyinförda skatterna. 

Protesterna hade visat sig fungera för kolonisterna och för att motverka ytterligare missnöje och protester, som senare skulle leda fram till att amerikanska revolutionen bröt ut, borde Storbritannien direkt ha kapitulerat för att på så sätt i alla fall bibehålla kontrollen över kolonierna. Vilket kanske är lätt att säga i efterhand.

Källförteckning

 


Tipsa en vän Skriv ut



Från utbildningen

Fann 206 artiklar.

Rubrik   Författare   Publicerad

Paradigmskifte?     2023-01-23
Humanisterna mot trenden     2022-12-05
En stipendieresa till Athen   Jenberg   2022-11-21
I demokratins finrum     2022-05-30
Våra humanister glänser     2022-05-25
I topp?Humanist, javisst     2022-04-27
Viktig fråga till dig i åk 9     2022-04-26
Sista chansen på ett halvår     2022-04-19
Lingolympiaden        2022-02-16
Bildtreorna ställer ut     2021-06-01
Vasaelever ger konsert     2021-06-01
Sex medaljplatser i klassiska språk.   Nilsson   2021-05-04
Ansökningarna till hösten klara     2021-03-05
Vasalärare belönad     2021-02-09
Ämnet som går på djupet     2021-02-09
Humanisterna  - Vasaskolans minoritet     2020-11-07
Arkeologi i stan     2020-09-25
Värdet av studier i klassiska språk     2020-04-29
Odd Fellow uppsatstävling   P.   2020-03-05
"Pimpa" din studentmössa     2020-03-04
Vasaskolan får kungligt guld och uppskattning     2020-02-09
Inte så få elever på 14 år     2020-02-03
Vasalärare får kunglig medalj     2020-01-29
Att brinna för sitt yrke     2020-01-12
Klassiska studier starka på Vasaskolan     2020-01-08
Öppet Hus på Vasaskolan     2019-12-12
Skolverket kommer med mycket positiva besked.     2019-11-25
Nya titlar     2019-10-10
Ingen antik i skolan     2019-10-01
Besök från Wurzen, för 22:a året   Käll   2019-09-24
Klassiska språk växer   Nilsson   2019-09-19
En milstolpe för gymnasieskolan     2019-09-17
Välkommen till Vasaskolan i höst     2019-07-22
I Upplands forntid och medeltid   Andersson   2019-05-28
Hälsningar från Uppsala!   Käll   2019-04-27
Vasaskolan störst, bäst och troligen vackrast     2019-04-01
H-elever på humanistdag i Falun   Käll   2018-11-28
Internationell praktik   Benktsson   2018-11-12
Inspirationsdag på Vasa   Käll   2018-08-22
Rektor hälsade de nya eleverna välkomna     2018-08-16
Klimatriksdagen 2018   Mälby   2018-05-30
En stenhård exkursion     2018-05-22
Vasaskolans första kvinnliga lärare     2018-03-07
Vasaskolans humanister visar framfötterna     2018-02-13
Marinbiologi     2018-01-29
Skriv din egen historia     2017-12-18
Feriepraktik 2018     2017-12-13
Svårare att få höga betyg i framtiden?     2017-11-22
I gotiken och barocken med humanister   Lundberg   2017-11-19
Betygen sjunker på gymnasiet     2017-10-16
Ålandsresan 2017   Pettersson   2017-10-12
Ägnar sig IT avdelningen åt undervisningssabotage?     2017-09-21
Musiktvåornas konsert mot rasism och utvisningar     2017-05-08
Inga nya dansare till hösten     2017-04-26
Lektion i solskenet     2017-03-27
Hälften av lärarna har ingen eller fel utbildning     2017-03-27
Två klassiska stjärnor     2017-03-20
Vasaelev studerar i Oxford   Käll   2017-03-15
Vasas latinister visar framfötterna igen!   Nilsson   2016-11-16
Vasajazz i toppen av det unga jazzsverige     2016-09-13
Kort gästspel på Vasa     2016-06-11
Nytt betygssystem på gång     2016-06-01
Uppsala kulturstaden     2016-05-23
Atelje på skolgården     2016-05-09
Vasaskolan slår knock-out i Uppsala!   Käll   2016-03-15
En solskenshistoria?     2016-02-24
Humanistträff på Vasa.     2016-02-15
Ta det lungt, det kan nästan bara bli bättre     2016-01-24
Kampen fortsätter     2015-09-29
Vad berättar våra fornminnen?     2015-09-07
Premier och stipendier 2015     2015-06-12
Arkeologisk utgrävning     2015-06-05
Vilket är det svåraste ämnet på Vasaskolan     2015-04-26
En internationell skola     2015-04-26
Årets Charlie till Vasaskolans cirkusutbildning     2015-04-19
Nystart eller gravöl?     2015-04-18
Student 1951   Nordkvist   2015-04-13
Cilla från Vasa visar klass     2015-01-27
Riktigt bra Vasastudenter!     2015-01-17
En unik möjlighet för DIG!     2014-12-02
Latinelever prisade   Nilsson   2014-10-13
Så genomförs valet vid Vasaskolan   Lindblom   2014-09-06
Teknikergrammatik     2014-08-22
Förstelärare vad är det?     2014-06-27
Skelettfynd     2014-06-06
Arkeologi i Uppland   Siljeholm   2014-05-15
Sommarens feriepraktik kan börja     2014-05-12
Alla vägar bär till Rom     2014-04-06
Undervisning med polisskydd     2014-03-20
Vasafilm på gång     2014-03-11
Tolkskolan i Uppsala på besök på Vasa   Käll   2014-02-10
Astronauter och Nobelpristagare inspirerar gymnasister i Stockholm       2014-01-28
Humanistdagen på Vasa en succé     2013-10-18
Får vi behöriga lärare?     2013-10-15
Medaljerade   Nilsson   2013-10-01
Försvarministern besökte Vasaskolan     2013-09-15
Nya datorer till ettorna     2013-09-15
Mjukstart     2013-08-26
StafettVasan   Nordkvist   2013-08-25
Fler lärare lämnar skolan     2013-06-19
Premier och stipendier     2013-06-15
Sensationella arkeologiska fynd av Vasaelever     2013-06-09
Biologitreor på studiebesök på EBC i Uppsala   Ersson   2013-05-30
Klart med den internationella praktiken     2013-05-13
Ett mycket bra år för Vasaskolan     2013-05-05
Givande besök i huvudstaden   Westberg   2013-03-21
Kungliga tekniska på besök     2013-03-14
190 musiker har konsert i Erkelenz utanför Düsseldorf   Käll   2013-03-08
Englandsturné   Olnils   2013-02-15
Hur mycket är 20 miljoner?     2013-02-08
Årets affärskreatör 2013?     2013-01-31
På resa i historien   Johansson   2013-01-30
Ännu ett fint lärarpris till Vasa     2012-12-05
På gränsen     2012-11-07
Statustoppen överraskar     2012-11-06
Humanistiska möten     2012-10-06
Årets historielärare i Sverige     2012-06-26
Greklandsstipendium för klassiker   Sundman   2012-05-25
Kunskap på hög nivå     2012-05-21
Arkeologi på Vasa 2012      2012-05-17
Celebert besök!   Forslund   2012-04-30
Fuktig resa   Damm   2012-04-27
Fältstudier     2012-04-04
Vasas musikelever i Antwerpen!   Käll   2012-04-02
Klassiskt stipendium     2012-03-16
Fler än någonsin     2012-02-07
Vasaelever om Strindberg på radioteatern!     2012-01-23
Heder till jazzlärare     2012-01-10
Mer talang från Vasa     2012-01-09
Lovande jazzmusiker     2012-01-02
Marinbiologi i Atlanten   Ersson   2011-11-24
Inkaguld i Stockholm   Millqvist   2011-09-18
Är eleverna duktigare eller är det bara betygsinflation?     2011-06-07
Hektiska veckor för Vasaarkeologer     2011-05-19
Nu är det spikat     2011-05-11
Universitetsbesök för spetsettor     2011-05-11
Unga Forskare     2011-04-11
Dokumentationsövning     2011-04-10
Cambridgecertifierade     2011-03-29
Universitetstudierna igång     Hedberg   2011-03-12
Vårens utgrävningar bestämda     2011-03-09
Vasaskolan inspekterad     2011-03-09
Gymnasiearkeologer     2011-02-15
Nya utbildningar på Vasaskolan     2011-02-06
Arbeta utomlands i sommar     2011-01-27
Språkdag på Vasa för tredje året   Käll   2011-01-26
Vasa utbildar miljonärer     2010-12-17
Museum crawl     2010-12-08
Vasaelever deltar i Olympiaden     2010-12-08
Humanioradagen     2010-11-14
I final     2010-10-19
Kom Musse Pigg från Skåne?     2010-10-17
I den skånska myllan     2010-10-07
Spetsutbildningen bland kinesiska krigare   Andersson   2010-10-06
Klabbes Bank på besök     2010-09-30
Cirkusgymnasiet underhåller i Boulognern   Käll   2010-06-06
Spetsutbildningen lagerkransad     2010-06-01
Biologer vidgar sina vyer   Werner   2010-05-26
Årets arkeologiska utgrävningar igång     2010-05-18
Grattis på 800 årsdagen     2010-05-16
Heldagslaboration på Högskolan i Gävle   Baz Delshad   2010-04-26
Besök i Dalarna   Kempe   2010-04-23
Vasaelever gör arkeologiska utgrävningar   Övrelid   2010-04-23
Språkdag på Vasa     2010-04-20
En nyckel till världen   Bäck   2010-04-09
Dies Latina - historia continuat!   Nilsson   2010-03-30
Vasa kartlägger Trefaldighet     2010-03-28
Vasa invaderades     2010-01-21
Hav, vind och fjäll   Svärd   2009-10-15
Svetsas samman     2009-10-13
Va, runsten här?     2009-10-11
Stjärnklart     2009-10-01
En riktigt lyckad skoldag   Eckerman   2009-09-10
STOR liten cirkusföreställning     2009-06-07
Vasaskolan i blomsterprakt     2009-06-01
Kemiutbildningen vid Vasa får stöd från Vetenskapsakademien     2009-06-01
Åter i stenåldern     2009-06-01
Döden i silvergruvan     2009-05-30
En Bildkaramell   Fredlund   2009-02-02
Ny forskning visar...   Käll   2009-01-27
Nu kan alla söka utbildning med spets     2009-01-26
Märkesåret 1809     2009-01-15
Spegel, spegel på väggen där....     2008-12-01
Trångt och trevligt     2008-11-28
Havsexkursion i Norge     2008-09-22
Fransk invasion   Mölsä   2008-06-19
10 års samarbete   Karin Werner   2008-06-18
Trotjänare går i pension     2008-06-16
En av Jazzlinjens pionjärer död     2008-06-15
Vasaskolan i stenåldern     2008-05-24
Att lära sig kinesiska.     2008-05-16
Inspirationsdag     2008-04-22
Ny utrustning till Vasaskolan   Kempe   2008-04-17
Arkeologi i fält   Daniel Mattsson, Adam Nyström   2008-04-17
Vasaskolan vann!     2008-04-13
Bäst i landet på historia     2008-02-14
Välj latin på Vasa     2008-01-27
Vasaskolan åter i topp     2008-01-21
För dig i åk 9.     2008-01-16
Språk på nytt sätt     2007-12-11
Hur fungerar meritpoäng?     2007-11-18
Ett lysande undantag!     2007-11-15
Öppet Hus     2007-11-14
Cirkusutbildningen.     2007-10-24
Linnéskola     2007-10-19
Årets Vattenskola 2007     2007-10-19
Sök Sökhjälp
Publicerade
Arkiv

Tipsa redaktionen

Skicka insändare

DET HÄNDE IDAG

Onsdag 8/2
Maria Stuart avrättas (08.02.1587)

Vasaskolans webbsida


GH


VA


Vasa Akademis hemsida

Gevaliensis
Ansvarig utgivare:   Arne Övrelid
Webmaster:   Arne Övrelid
Redaktion:   Albin, Lukas, Elina, Emma, Elin, Olle, Tove, Patrik, Daniel, Petter, Julia, Clara, Tilde, Lisa