Författare till vad vi kan veta om antalet invånare i staden Gävle är Arne och Thor Övrelid, som forskat mycket i stadens källor. Gävle var länge en av Sveriges största städer, men vid de första räkningarna av antalet skattskyldiga - för man räknade alltid folk av ekonomiska skäl - bör det 1558 ha funnits omkring 2000 invånare, alltså vid tiden när Vasaskolan grundades.
För att få fram invånarantalet blir det skattelängder man får undersöka, alltså vad handelsmän, fiskare och köpsvenner betalade in i skatt. 1569 medförde en stadsbrand att invånarantalet sjönk med bortåt 20%, men staden började sedan långsamt växa till igen. Handelsflottan fick större och större betydelse, men det ville stockholmarna hindra genom det bottniska handelstvånget. Det lyckades tyvärr bra. I mitten av 1600-talet var invånarantalet fortfarande ca 2000 invånare. Men med norrländska mått var staden stor!
1749 hade Gävle enligt Tabellverket (föregångaren till Statistiska Centralbyrån) 3467 invånare, alltså en ökning med enbart ca 75 % på 100 år! Det gick inte snabbt när dödligheten var hög.
Vid 1800-talets början var Gävle Sveriges femte stad, och blomstrade med ca 5500 invånare. Sedan kom det finska kriget och koleran i svåra epidemier, vilket fick stora följder för dödligheten i Gävle. Därefter tar befolkningstillväxten verkligen fart, exponentiellt. Staden kommer att följa de allmänna faser om födelse- och dödstal som följer av "freden, vaccinet och potäterna", som diktaren Esias Tegnér sammanfattade det. Det går olika fort olika perioder. Se bara denna tabell. Gävles befokningsutveckling har med boken fått den uppmärksamhet som det anstår en anrik stad utan stadsmuseum!
