I en tidigare artikel granskade vi köttet som serverades i matsalen och kunde konstatera att det till mycket liten del var svenskt och sedan stoppade Sodexo helt den thailändska kycklingen.
Vad tycker då eleverna om maten som serveras. Här hittar vi alla varianter från fantastiskt till oätligt.
Eleverna väljer med fötterna
För att få en indikator på vad eleverna egentligen tycker om maten har vi undersökt hur många som anser det är mödan värt att gå till matsalen.
Vasaskolan har i underkant av 1000 elever (över 1000 vid årets början och kring 950 vid årets slut). Antalet frånvarande elever ligger kring 10 % så varje dag året runt finns det alltså mellan 850-900 elever att servera mat till.
Hur många äter lunch i matsalen
Sedan många år finns i Vasaskolans matsal en tallriksautomat. Den som vill äta måste dra sitt kort för att få en tallrik, man mäter alltså dagligen hur många elever som äter. Till de som drar kortet kommer också de som glömt sitt kortet och fått en matbiljett men även dessa registreras.
Vi tog reda på hur många elever som åt i matsalen under en slumpmässigt vald vecka under våren. Första dagen var det 601 elever som åt, lite lågt tänkte vi nog och dagen efter kom 628, men så var det fisk på menyn den tredje dagen och antalet ätande sjönk till 527. De två följande dagarna åt 629 och 623 elever. I medeltal var det alltså 601 elever som fick sin lunch i matsalen. De övriga har medvetet valt bort gratis skolmat av någon anledning som vi senare kommer att undersöka närmare.
Bortkastade pengar
Vi har ingen större kunskap om det avtal som Gävle kommun och Sodexo har slutit men vi vet att det i varje elevs s.k. elevpeng ingår skolmat som en fast kostnad som är samma för alla elever. Då närmare 40 % inte äter maten på grund av frånvaro eller eget val borde kostnaden för Vasaskolan sjunka lika mycket och alltså vara byggd på hur många som verkligen äter. För Vasaskolan borde det vara lätt att räkna ut denna kostnad då varje tallrik registreras varje dag.
Två miljoner kvar på tallriken?
2014, det senaste året för vilket Skolverkets databank Siris redovisat kostnaderna för landets skolor kan man läsa att de kommunala gymnasieskolorna i Gävle lade 5100 kronor på skolmaten för varje elev. Om vi räknar med att närmare 40 % av eleverna inte äter maten betyder det att kommunen betalar närmare 2 miljoner för mycket för maten för Vasaskolans elever. Detta motsvarar nästan 4 lärartjänster eller större delen av Vasaskolans underskott förra året.
Men, å andra sidan kan de som väljer att äta verkligen äta sig proppmätta så länge kommunen inte betalar för hur många som äter utan efter schabloner.
Man kan ju undra vad kommunen tänkte då man skrev matavtalet.
