Ungdomars läsande har länge varit en het diskussion. Studier visar att ungdomars läsförståelse har minskat i Sverige under åren. Vi frågade därför bibliotekarien på Vasaskolan om ungdomars läsvanor.
I trettio år har Brita Sjögren jobbat som bibliotekarie. Hon har sett trender komma och gå genom åren och på senare tid märkt att internet har skapat nya förhållningssätt till läsande. Hon menar att det inte nödvändigtvis är att det endast endast sociala medier som distraherar, utan även filmtjänster som Netflix . Dock menar inte Sjögren att detta är något negativt, utan hon märker även själv hur enkelt det är att fastna med mobiltelefonen, surfplattan eller datorn.
Vi gick sedan in på vad ungdomar läser och hur skolan påverkar valen av litteratur. I hennes arbete ingår det att ta fram skönlitterära verk till skolundervisning. Något hon lagt märke till är att ettor som ofta är mer fria i sina val dras till att välja litteratur som är de även väljer vid fritidsläsning. Böcker som är populära är ofta de som har varit eller är under filmatisering. Genren fantasy är ofta en av favoriterna och efter filmproduktionen av the Hunger Games började dystopier att välla in och genren hamnade i rampljuset.
Det märkts att läsförståelse hos ungdomar har blivit sämre anser bibliotekarien. Högskolor samt lärare har sett en drastisk förändring, men lärarna håller fortfarande ribban högt. De klassiska litterära verken är fortfarande en del av skolans utbildning, men för att höja läsglädjen används även roliga och lockande böcker för ungdomar.
Lässituationen i skolor runt om i Sverige ser olika ut. Detta anser Sjögren är ojämlikt och orättvist eftersom det påverkar elevers läskunnighet negativt om den försummas. Det finns olika sorters bibliotek, och en klar skillnad mellan skolor kan ses mellan de som satsar stort på skolbiblioteken och de som satsar mindre.
Ungdomars läsförståelse har förändrats på många stadier genom åren och en viktig faktor är bristen av intresse. Nya sätt till berättande har tagit allt större plats i ungdomars vardag. Förhoppningsvis kan det traditionella berättarsättet tillsammans med det moderna växa starkt sida vid sida och bli lika älskvärd som vår egna Arne Övrelid!
