Vi såg det hända med spetsutbildningen, cirkuslinjen, och nu går humanistiska programmet mot samma öde. Den krymper med varje år som går. Hotet om utrotning hänger över hummarna.
Årets humanister var bara 15 personer när de kom till Vasaskolan, nu har antalet krympt till 14. Även tredje och andra årets elever var betydligt fler när de kom än de är idag. Vad är det då som gör att antalet humanister plötsligt har krympt så mycket?
– Ingen vet riktigt vad Hum är, säger Julia Mayson i H2. Även studievägledarna i grundskolor har liten koll på vad det är.
– Om man gjorde fler kopplingar och berättade att Hum är en väldigt bred linje, då skulle fler förstå och troligtvis välja Hum, säger Jennifer Jensen i H2
Enligt gymansium.se/yrkesguiden kan en humanist läsa vidare till, bland annat, advokat, jurist, arkeolog, IT-arkitekt, bibliotekarie eller resesäljare.[1] Dock lyfts detta sällan fram, och många tror att linjen begränsar dig till att bli tolk eller historielärare.
Det är alltså möjligt att bristen på information ligger bakom humanisternas lilla antal, men detta misslyckande att förmedla programmets innehåll gör att det håller på att dö ut. I landets 290 kommuner erbjuder bara 45 av dem det Humanistiska programmet. Läsår 2016/17 var det bara 68 humanister här i Gävle, dock är det en stor siffra i jämförelse med, till exempel, Nybro i södra Sverige som hade ynka 8 elever. Den kommunen med flest humanister är huvudstaden. I Stockholm läsår 2016/17 fanns det 492 elever som valt och kommit in på programmet. Samtidigt hade naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet över 6000 elever var.[2]
När frågan "Hur många elever från din skola valde Hum?" ställdes till fyra humanister svarade alla att bara fyra eller färre elever utöver dem själva hade det som förstahandsval. Så vad skulle kunna öka antalet väljare? För Louise Mälby väcktes nyfikenheten att veta mer av Arne Övrelid under Polhemskvällen 2016.
– Arne var insatt i ämnet och visste vad han pratade om, säger hon. Det lät intressant. Jag ångrar inte att jag valde Hum och det finns så många likheter mellan mig och mina klasskamrater.
Kanske behöver alltså programmet mer utrymme på Öppet Hus och Polhemskvällen? Kanske är det studievägledarna som behöver bli bättre på att informera om programmet. Som sagt, det är en bred linje och det är synd att den sakta håller på att försvinna. Enligt Wilma Svärdström var det den enda linjen som hon kände passade henne perfekt.
– Plus att linjen har ungefär samma koncept som samhällsvetenskapsprogrammet men med det lilla extra, säger hon.
Dock är detta bara hur hummarna ser sig själva. När elever från andra program blev tillfrågade om hur deras uppfattning av humanistiska programmet såg ut användes ord som flummigt och konstigt. Programmet jämförs även med samhällsvetenskapsprogrammet och esteterna, och det är inte många som ser det unika med just humanistiska. Kanske är det problemet? De drag som är unika för just humanistiska programmet behöver lyftas fram. Det bör bli tydligare att linjen inte är en variant av Sam och Estet, utan ett helt eget program. För varför skulle någon välja humanistiska om de istället kan välja en estetlinje eller samhällsvetenskapsprogrammet, där många fler av deras kompisar går?
Det är möjligt att årets humanister blir de sista, men än finns det hopp. Programmet behöver bara bättre marknadsföring och flera elever bör bli medvetna om dess existens. För visst finns det humanister där ute? De som älskar språk och kultur, de som vill lära sig om världen med människan i centrum, och de som brinner för historia. Hummare kommer det alltid finnas. Det vore synd om de inte fick samlas och lära sig i ett och samma klassrum.
Lina Möllebo
