Lördagen den 25 juni 2022 - klockan 16:22
Facebook
Vilka är vi?
Vi är ett glatt gäng från Klockareverkstadens dagcenter som vill visa världen hur det är att leva med ett funktionshinder.
Genom denna sida vill vi dela med oss utav våra tankar, idéer och intressen.

Detta är våran blogg!
Skicka insändare
Förstasidan
Artiklar
« Föreg. Nästa »


Vårblommor


Michael Åsenbjörk 2013-05-07

Tussilago (Hästhov)

Tussilagon är en typisk vårblomma, som sticker upp ur det vissnande fjolårsgräset så snart tjälen börjar släppa är ett uppskattat vårtecken. De stora rabarberliknande blad som efterträder blomningen är mindre uppskattade.

Namnet tussilago är vanligt eftersom det vetenskapliga namnet trängt ut det äldre folkliga ”Hästhov”. Namnet hästhov kan syfta på att växtens blad till utseendet ansetts vara något hästskoformade, eller vara en förvanskning av ”hosthäxa”- växten har i äldre tider används som hostdämpande medel. Något samband med hästhovar finns inte, hästhovar finns inte vare sig hos blomman eller bladen. Tussilagons blomning är viktig för tam bin, den tidiga blomnigen, bra pollen och nektar gör att bina får till ett drag på tussilagon.

Vitsippa

Vitsippan är vanlig och förekommer i stora mängder. Mot norr sträcker sig dess utbredningsområde ända upp till Lappland. Den växer på något skuggig och fuktig mark, i skogar, lundar och hagar. Dess blomning är på många platser en pampig del av vårlandskapet under april eller maj beroende på landsända. Nedanför blomman sitter 3 kransar av svepeblad, vart och 3-5 delat (eller – fingrat) med vasst inskjutna flikar. Blomkronan består ganska ofta av 6 hylleblad 3 i en yttre och 3 i en inre krans. Antalet växlar dock avsevärt, till exempel 6, 7, 8,9,och 10 hylleblad förekommer.

Efter blomningen lutar sig stängelns spets nedåt innan kronbladen faller av de på utsidan rödviolett färg och sluter sig omkring fruktanlagen, medan dessa mognar. Frukterna faller till marken och liksom hos blåsippan finns ingen annan spridningsmetod än att de ibland transporteras bort av myror.

Blåsippa

Blåsippa, eller ”blåviringen” finns i södra och mellersta Skandinavien och i södra Finland. Den växer på torr skogmark. På dessa växtplatser visar sig inga blommor så tidigt på våren som blåsippan. Den underjordiska, något snett ställda pelarstammen bär i sin spets vid eller strax ovanför jordytan en stor, övervintrande knopp, som i sin nedre del breda tunt hinnaktiga gråvita eller rödlätta fjäll (lågblad) och högre upp några späda anlag till vanliga örtblad.

 

I bladvinkarna av såväl lågbladen som örtbladen sitter blomknoparna. I blomknopparna ligger alla blomdelarna färdiga redan på hösten och blomman kan slå ut dem och ge dem den slutiga färgen. Bladanlagen utvecklas långsammare. Tidigt på våren finns vanligen också fjolårets blad ännu kvar, men dör under försommaren, när de nya bladen blivit fullvuxna.

Fakta taget från Wikipedia


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut






Klockis TV

Klockradion

Anders

ANDREAS J

Anna

Emma

Jessica

Marcus

Stephan

Susanne
Vensin

Gäst

Våran Gästbok

Klockareverkstadens DC
Ansvarig utgivare:   Datorteket Klockareverkstaden Dagcenter/ Hässleholms kommun
Webmaster:   Datorteket Klockareverkstaden Dagcenter/ Hässleholms kommun
Redaktion:   Julia