Tisdagen den 12 december 2017 - klockan 01:25
Förstasidan
Artiklar

« Föreg. Nästa »


Lyckat projekt permanentas i Malmö:

Hälsokommunikatörerna


Cajsa Carrén 2007-02-21

Åtta ”internationella hälsokommunikatörer” med vårdutbildning i hemlandet söker upp nyanlända och berättar om svensk sjukvård, hälsa, egenvård och prevention. Allt på det språk invandraren i fråga själv talar. Det började som ett projekt 2001 men blir i år permanent. – I basinformationen ingår sexuell hälsa men den är liksom psykisk ohälsa en känslig fråga som inte efterfrågas särskilt, säger Katja Juliusson, verksamhetschef.

Under 2007 kommer de internationella hälsokommunikatörerna – ihk – att permanentas som en enhet i primärvården inom Region Skåne. Syftet med projektet har bland annat varit att minska ojämlikheten i hälsa mellan invandrare och svenskar, samt att utnyttja de resurser som finns bland vårdutbildade utomnordiska invandrare. Och det har alltså slagit väl ut.

Hälsokommunikatörerna förmedlar information till i första hand personer med samma etniska bakgrund som de själva. Det sker på arabiska, bosniska, albanska, pashto och dari som är de vanligaste språken bland invandrarna i fyra prioriterade stadsdelar.
– Vi saknar en somalisktalande hälsokommunikatör, säger verksamhetschef Katja Juliusson, som själv har en magisterexamen i folkhälsovetenskap. Hon hoppas utöka gruppen till nio personer i år.

Från början bedrevs verksamheten främst bland barnfamiljer men utökades efter hand även till asylsökande och ungdomar. Hälsokommunikatörerna informerar om bland annat hälsa, egenvård och prevention i sfi-klasser (svenska för invandrare), på vårdcentraler och på ungdoms- och andra mottagningar samt hos föreningar och på andra mötesplatser.

Från början fanns ett arbetsmarknadspolitiskt motiv till att utnyttja resurser bland invandrarna. Hittills har hälsokommunikatörerna fått vidareutbildning på olika kurser på universitetsjukhuset i Malmö, på Malmö högskola, hos Röda Korset och liknande.
– Men förmodligen förläggs en så kallad ky-utbildning – kvalificerad yrkesutbildning – för internationella hälsokommunikatörer till Malmö i höst och då passar det bra att de eleverna kan praktisera hos oss, säger Katja Juliusson.

Ungdomarna vet ofta lite om preventivmedel
Ahmed Taher, narkosläkare från Irak, är en av kommunikatörerna liksom hans fru, Ebtyhal Abass, som är gynekolog.
– Vi brukar dela på klasserna så att hon tar de kvinnliga eleverna och jag de manliga när vi ska tala om hiv och std. De tycker ämnet är intressant och har många frågor om smittrisker – om man kan bli infekterad via vatten eller toalettbesök och liknande, säger Ahmed Taher.

Ungomarna brukar ställa frågor om kondomer och annan prevention som de ofta känner till dåligt. Ahmed Taher informerar dem om vart de kan vända sig, att det i förekommande fall är viktigt att testa sig.
– Andra är välutbildade, kanske till och med sjukvårdsutbildade. Man får lägga sig på gruppens nivå och ibland föra fördjupande samtal.
Ahmed Taher tycker det är pedagogiskt effektivt att använda bilder i undervisningen, till exempel på följder av könssjukdomar.
– Många kommer efteråt och vill ha hjälp med att boka tid till Centrum för Sexuell Hälsa i Malmö. Ofta skäms de inför familjen att tala om att de kanske haft oskyddad sex. Min uppgift är att se till att det inte blir obekvämt för vårdtagaren.

Men Ahmed Taher understryker att det också är viktigt för den svenska vården att få ett invandrarperspektiv. För att öka invandrares hälsa och delaktighet i samhället måste dessa lära sig förstå hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar. Men sjukvården måste också lära sig förstå hur invandrarna tänker, menar man.
– Vården och vårdtagarna borde liksom spegla sig i varandra så att de kan överföra värdefull kunskap mellan sig, säger Ahmed Taher.

Hälsokommunikatör – ett drömjobb
Marija Trivic Obradovic har varit internationell hälsokommunikatör sedan 2003. Hon är utbildad till sjukgymnast i Jugoslavien och till socialpsykologisk handledare i Sverige.
– Men att arbeta som hälsokommunikatör är allra roligast. Det är drömjobbet! Jag arbetar med folk som introduceras och rehabiliteras till det svenska samhället.

När det gäller sexuell hälsa får även hon många frågor om preventivmedel och eventuella biverkningar.
– Många väljer att inte använda sådana av rädsla för följder. De som är gifta räknar inte heller med att det behövs. När det gäller hiv/aids är många rädda för blodtransfusioner, men de vet att smittan oftast överförs sexuellt. Det vi lär ut förs ofta vidare inom familjerna, från föräldrar till barn och tvärtom. Det blir aldrig ett tråkigt tema!

Eftersom hon är från Jugoslavien undervisar Marija Trivic Obradovic bosnier, serber och kroater.
– Ibland kan man ta till ”lätt svenska” också om språkgrupperna är blandade.


Fakta Grundteman för hälsokommunikatörerna:
• sjukvårdens organisation
• egenvård
• virus och bakterier
• stress, sömnlöshet och psykisk hälsa,
• hygien, kost och motion,
• tandhälsa
• tobak, alkohol, droger
• sex och samlevnad

Förutom i Malmö finns internationella hälsokommunikatörer även i Karlskrona i Blekinge.
I Malmö användes från början medel från den så kallade storstadssatsningen till projektet.
Hälsokommunikatörerna tillhör sedan förra årsskiftet Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt och drivits som ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Malmö stad som finansierar hälften var.

Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut






Sök Sökhjälp

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Hivaktuellt försvinner
Vintern 2007 trycktes det sista numret av papperstidningen Hivaktuellt. Den 1 oktober 2007 slutar även denna webbplats att uppdatera med nyheter och annat aktuellt material. Det som syns här är enbart artiklar som producerats under 2007. Tidigare nummer av Hivaktuellt är nu arkiverade.
En del uppdateringar kommer att göras vid behov, men inget nytt material produceras.
Socialstyrelsen tillsammans med Nationella rådet för hivprevention håller på att projektera för en kommande webbportal. Tills vidare kan den som söker information om det nationella hiv/STI-preventiva arbetet kan i stället gå till Socialstyrelsens särskilda webbplats för detta. Se nedan.

Hivaktuellt hörde förut hemma på Statens folkhälsoinstitut, men enligt ett regeringsbeslut flyttade hivanslaget med en del av personalen till Socialstyrelsen 2006. Där inrättades en nationell enhet för hiv/STI-prevention.
Detta har påverkat utgivningen av Hivaktuellt. År 2006 blev ett övergångsår med gles utgivning där ett första dubbelnummer, 1-2, kom i april och ett andra dubbelnummer kom ut i vecka 44.
Efter flytten till Socialstyrelsen, beslöt myndigheten att låta Hivaktuellt komma ut med ytterligare två nummer. Det första av dem kom alltså i slutet av oktober, nr 3-4 2006. Det andra trycktes i slutet av februari 2007.
Arbete pågår samtidigt med en ny kommunikationsstrategi för hiv/STI-frågorna i enlighet med det nya regeringsuppdraget.

Socialstyrelsens särskilda webbplats för hiv/STI-information

Beställ gamla nummer av Hivaktuellt
Du kan beställa en del gamla nummer av papperstidningen Hivaktuellt genom att kontakta Socialstyrelsens kundtjänst eller genom att kontakta Socialstyrelsens hivenhet. Tfn: 075-247 30 00. En del nummer finns inte i lager men kan finnas på hivenheten.

Puff ungdomsbilagan



Ungdomsbilagan har en lärarhandledning
För dig som arbetar med sex- och samlevnads- undervisning har vi nu tagit fram en handledning i tryckbart pdf-format till Ungdomsbilagan med drama- och diskussionsövningar med mera. Endast här på nätet. Klicka på bildlänken ovan så hittar du den!
Hivaktuellt 1 - 2007
Ansvarig utgivare:   Viveca Urwitz
Webmaster:   Gudrun Renberg
Redaktion:   Gudrun