Hälsokommunikatörerna

Under 2007 kommer de internationella hälsokommunikatörerna – ihk – att permanentas som en enhet i primärvården inom Region Skåne. Syftet med projektet har bland annat varit att minska ojämlikheten i hälsa mellan invandrare och svenskar, samt att utnyttja de resurser som finns bland vårdutbildade utomnordiska invandrare. Och det har alltså slagit väl ut.

Hälsokommunikatörerna förmedlar information till i första hand personer med samma etniska bakgrund som de själva. Det sker på arabiska, bosniska, albanska, pashto och dari som är de vanligaste språken bland invandrarna i fyra prioriterade stadsdelar.
– Vi saknar en somalisktalande hälsokommunikatör, säger verksamhetschef Katja Juliusson, som själv har en magisterexamen i folkhälsovetenskap. Hon hoppas utöka gruppen till nio personer i år.

Från början bedrevs verksamheten främst bland barnfamiljer men utökades efter hand även till asylsökande och ungdomar. Hälsokommunikatörerna informerar om bland annat hälsa, egenvård och prevention i sfi-klasser (svenska för invandrare), på vårdcentraler och på ungdoms- och andra mottagningar samt hos föreningar och på andra mötesplatser.

Från början fanns ett arbetsmarknadspolitiskt motiv till att utnyttja resurser bland invandrarna. Hittills har hälsokommunikatörerna fått vidareutbildning på olika kurser på universitetsjukhuset i Malmö, på Malmö högskola, hos Röda Korset och liknande.
– Men förmodligen förläggs en så kallad ky-utbildning – kvalificerad yrkesutbildning – för internationella hälsokommunikatörer till Malmö i höst och då passar det bra att de eleverna kan praktisera hos oss, säger Katja Juliusson.

Ungdomarna vet ofta lite om preventivmedel
Ahmed Taher, narkosläkare från Irak, är en av kommunikatörerna liksom hans fru, Ebtyhal Abass, som är gynekolog.
– Vi brukar dela på klasserna så att hon tar de kvinnliga eleverna och jag de manliga när vi ska tala om hiv och std. De tycker ämnet är intressant och har många frågor om smittrisker – om man kan bli infekterad via vatten eller toalettbesök och liknande, säger Ahmed Taher.

Ungomarna brukar ställa frågor om kondomer och annan prevention som de ofta känner till dåligt. Ahmed Taher informerar dem om vart de kan vända sig, att det i förekommande fall är viktigt att testa sig.
– Andra är välutbildade, kanske till och med sjukvårdsutbildade. Man får lägga sig på gruppens nivå och ibland föra fördjupande samtal.
Ahmed Taher tycker det är pedagogiskt effektivt att använda bilder i undervisningen, till exempel på följder av könssjukdomar.
– Många kommer efteråt och vill ha hjälp med att boka tid till Centrum för Sexuell Hälsa i Malmö. Ofta skäms de inför familjen att tala om att de kanske haft oskyddad sex. Min uppgift är att se till att det inte blir obekvämt för vårdtagaren.

Men Ahmed Taher understryker att det också är viktigt för den svenska vården att få ett invandrarperspektiv. För att öka invandrares hälsa och delaktighet i samhället måste dessa lära sig förstå hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar. Men sjukvården måste också lära sig förstå hur invandrarna tänker, menar man.
– Vården och vårdtagarna borde liksom spegla sig i varandra så att de kan överföra värdefull kunskap mellan sig, säger Ahmed Taher.

Hälsokommunikatör – ett drömjobb
Marija Trivic Obradovic har varit internationell hälsokommunikatör sedan 2003. Hon är utbildad till sjukgymnast i Jugoslavien och till socialpsykologisk handledare i Sverige.
– Men att arbeta som hälsokommunikatör är allra roligast. Det är drömjobbet! Jag arbetar med folk som introduceras och rehabiliteras till det svenska samhället.

När det gäller sexuell hälsa får även hon många frågor om preventivmedel och eventuella biverkningar.
– Många väljer att inte använda sådana av rädsla för följder. De som är gifta räknar inte heller med att det behövs. När det gäller hiv/aids är många rädda för blodtransfusioner, men de vet att smittan oftast överförs sexuellt. Det vi lär ut förs ofta vidare inom familjerna, från föräldrar till barn och tvärtom. Det blir aldrig ett tråkigt tema!

Eftersom hon är från Jugoslavien undervisar Marija Trivic Obradovic bosnier, serber och kroater.
– Ibland kan man ta till ”lätt svenska” också om språkgrupperna är blandade.


Fakta Grundteman för hälsokommunikatörerna:
• sjukvårdens organisation
• egenvård
• virus och bakterier
• stress, sömnlöshet och psykisk hälsa,
• hygien, kost och motion,
• tandhälsa
• tobak, alkohol, droger
• sex och samlevnad

Förutom i Malmö finns internationella hälsokommunikatörer även i Karlskrona i Blekinge.
I Malmö användes från början medel från den så kallade storstadssatsningen till projektet.
Hälsokommunikatörerna tillhör sedan förra årsskiftet Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt och drivits som ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Malmö stad som finansierar hälften var.