Torsdagen den 30 juni 2022 - klockan 02:56
Förstasidan
Artiklar

« Föreg. Nästa »


Så kan du påverka utvecklingen:

"Aidsdagen en bra dag att lära sig mer om hiv"


Gudrun Winfridsson 2006-11-24

Bild:Gudrun Renberg

En människa om dagen i Sverige får hivdiagnos. Tolvtusen i världen. Varje dag. Och hiv är fortfarande en obotlig infektion som får stora konsekvenser för den som smittas, inte minst genom de fördomar som drabbar. På fredag är det Aidsdagen. ”Du kan påverka utvecklingen” är uppmaningen på den affisch som Socialstyrelsen tagit fram. Men vad kan man då göra? – Lära sig mer om hiv. – Hålla frågan om hiv och aids levande. – Se till att ungdomar får mer kunskap om hiv vilket också leder till mindre fördomar mot hivpositiva. – Se injektionsmissbrukare som individer. Det blev några av svaren när Hivaktuellt ställde frågan till sex svenska frivilligorganisationer som alla arbetar med hiv och aids ur något perspektiv.

Varje dag smittas 12 000 nya människor med hiv i världen. Hälften är unga människor. Det gör över fyra miljoner nya smittade i år, merparten i södra Afrika. För de flesta finns inte ens mediciner att få.
I Sverige finns behandling, men den kan ge baksidor som besvärliga biverkningar. Och även om det går att leva ett bra liv med hiv, märker hivpositiva ofta av fördomar och rädsla mot dem.
Hivaktuellt ringde runt och pratade med människor som jobbar aktivt med frågan här i Sverige. Hur kan man påverka utvecklingen?

Hiv-Sverige: ”Mer kunskap behövs”
Lasse Lindberg, informationsansvarig på Hiv-Sverige (tidigare RFHP), en paraplyorganisation som främst arbetar med hivpositivas rättigheter i samhället här i Sverige, vill fokusera på ökad kunskap.
Vad kan varje individ göra för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Grundstenen i att bekämpa hiv och aids är att skaffa sig information och kunskap. Om hur hiv sprids, hur den behandlas, hur situationen är för hivpositiva och vad det finns för möjligheter till behandling. Det är inte tillräckligt att lägga en slant i en bössa till arbetet med hiv och aids.
Finns det fortfarande stora brister i människors kunskaper och hiv och aids?
– Bristerna är otroligt stora både i Sverige och i världen. UNAIDS och WHO:s senaste rapport visar att andelen personer som inte vet hur hiv smittar ökar i Västeuropa, trots att vi har bättre tillgång till information än andra delar av världen.
- Det finns en obenägenhet bland människor att skaffa sig kunskap. Många unga tänker att ”det är inte så farligt nu när det finns mediciner”. De tror att det går att bota hiv med mediciner, vilket det ju inte gör.
– World Aids Day är ett utmärkt tillfälle att börja skaffa sig kunskaper som man sedan kan fördjupa.
Hur kan Hiv-Sverige påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Vi arbetar med positiv prevention. Med det menar vi att livskvalitet och rättigheter för hivpositiva ska vara så pass bra att diskriminering och stigmatisering av hivpositiva försvinner.
– En hivpositiv människa som mår bra medverkar mer till att skydda sig och informera andra om sin infektion. Han eller hon kan också sprida kunskaper om hur det är att leva med mediciner ett helt liv, berätta om biverkningar och om att hiv påverkar alla aspekter av livet, till exempel resten av familjen.
Vad bör man satsa på rent konkret?
– Se till att det blir mer information i skolorna, både i grundskolan, gymnasiet och olika yrkesutbildningar. Den information om hiv och aids som fanns i skolorna i början av 80-talet har närmast försvunnit. Nu förlitar man sig på att frivilliga organisationer ska åka runt och informera i stället för att vända sig till Skolverket.
– Grundstenen är att lära sig ta ansvar för sin egen sexualitet och skydda sig mot hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar. Om eleverna får mer kunskap om hiv och aids minskar också diskriminering och fördomar mot hivpositiva.
– En stor del av dem som upptäcks vara hivsmittade i Sverige kommer från andra länder. Det är viktigt att sprida information bland dessa grupper med hänsyn till deras språk och kultur. Här behövs en jättesatsning, säger Lasse Lindberg.

Somaliska Hälsoteamet: Bekämpar tabun och ger stöd
En som jobbar direkt med människor som flyttat hit från en starkt hivdrabbad region är Gibril Musesultan, kontaktperson för riksorganisationen Somaliska Hälsoteamet, SHT.
Vad kan varje individ göra för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Att inte slarva med att skydda sig utan alltid använda kondom. Och att söka kunskaper om sjukdomen och hur man skyddar sig. Somalier kan till exempel ta kontakt med någon av de tolv lokalföreningar som finns i Sverige eller oss på Hälsoteamet. Det är många som kontaktar oss, både via mail och per telefon.
Hur kan ni som organisation påverka utvecklingen?
– Genom att informera om hiv och aids och hur man skyddar sig. Vi ser hiv, aids och andra sexuellt överförda infektioner (STI) som ett hälsoproblem som angår alla, men vi använder olika metoder för att arbeta med prevention i olika grupper.
Hur gör ni det konkret?
– Vi informerar vuxna kvinnor och män i både större och mindre grupper. Bland annat har vi så kallad home information eller homepartyn, som går till så att Hälsoteamet kommer överens med en somalier som bjuder hem folk som bor i närheten av sitt hem. Vi från Hälsoteamet kommer dit och informerar.
– För att nå unga vuxna, flickor och pojkar, är det mest effektivt att arrangera workshops i mindre könsseparerade grupper. I sådana workshops arbetar informatören interaktivt med gruppen och talar om frågor som har med hälsan att göra. Han eller hon tar upp attityder, könsroller och homosexualitet, liksom konkret kunskap om hiv, aids, STI och kondomanvändning. Man kombinerar diskussioner med viss underhållning såsom mat eller dans.
– Vi har också utbildat flera ungdomar till sex- och samlevnadsinformatörer.
Vad möter ni för svårigheter när ni informerar?
– Det finns tabun kring frågor om sexualitet men jag tycker nog det är lite bättre nu än för fem år sedan. Vi samlar kvinnorna för sig och männen för sig för att det då blir lättare för dem att ställa frågor. Jag deltar när männen möts och en kvinnlig läkare, Amina Ali Yusuf från Hälsoteamet, är med då kvinnorna samlas. Vid homepartyn har kvinnorna många frågor om sina kroppar och problem som beror på den könsstympning de utsattes för i unga år. Det är viktigt att deltagarna kan ta upp olika frågor vid sådana tillfällen, inte bara sådant som rör hiv och aids.
– En situation då det kan bli problem är om mannen varit på besök i Somalia och haft oskyddad sex. Där är det inte så vanligt med kondom. Så kommer han hem hit och vill ha sex med sin fru utan att använda skydd. Vi försöker uppmuntra kvinnor att säga nej i en sådan situation men alla klarar inte det.
Hur kan man påverka situationen för dem som har hiv?
– Många är rädda för att omgivningen ska få veta att de är hivpositiva. Det finns också vanföreställningar, det finns de som ser hiv som ett straff från Allah. Vi försöker förmedla att det är en sjukdom bland andra. Bland somalier kan en hivdiagnos innebära att man blir socialt utfryst. Skräcken för sjukdomen bidrar till försenad diagnos och att behandling sätts in för sent, säger Gibril Musesultan.  

Convictus: ”Se individen bakom missbruket”
Injektionsmissbrukare är en annan grupp i samhället som är särskilt utsatta, både genom sin livssituation och smittrisken genom spruthantering. Claes Heijbel är ordförande och verksamhetschef för Convictus, en Stockholmsbaserad organisation som ger stöd till hivpositiva med missbruksbakgrund och till hemlösa.
Vad kan varje individ göra för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Det var och en kan göra, är att försöka förändra sitt synsätt på injektionsmissbrukare så att man ser dem som individer och inte bara som missbrukare. Vi måste värna om deras hälsa på ett helt annat sätt än vi hittills gjort. Deras hälsa är lika viktig som alla andra människors hälsa. Där ingår inte bara hiv utan mycket annat.
– När det gäller missbrukare är det viktigt att medverka till att injektionsmissbrukare inte delar sprutor med varandra för att därmed hindra att hiv och hepatit C sprids den vägen.
– Men jag tycker att det är för ensidigt fokus på hiv. Hepatit C är en oerhört utbredd infektion bland missbrukare som också sprids via delade sprutor. I Stockholm har över 400 fall av hepatit C upptäckts i år mot 10-15 hivfall. Om man bromsar hepatit C minskar också risken för hiv.
Vad kan Convictus göra för att påverka utvecklingen?
– Vi vill göra gruppen missbrukare med hiv synlig. Deras röst är för svag för att höras och därför försöker vi bidra till att deras situation och deras behov lyfts fram. På World Aids Day har vi därför en egen ceremoni som fokuserar på missbrukare med hiv. Annars skulle de inte synas alls.
- Varje dag har vi kontakt med cirka 250 missbrukare via våra tre dagverksamheter i Stockholm. I och med att vi har den kontakten har vi en bra möjlighet att påverka dem. Vi informerar om bland annat hiv och hjälper dem till testning om de vill själva. Genom Café Convictus når vi många som kommit ur sitt missbruk. Där erbjuder vi bland annat träning, massage och bra kost.
Vad gör ni mer?
– Vi har volontärutbildning och konferenser. Nästa år ska vi ha tre konferenser i Stockholm, Göteborg och Malmö om hiv i Östeuropa. Vi tycker det är hög tid att diskutera hur hivepidemin i forna Sovjet kan påverka Sverige, säger Claes Heijbel.
Convictus bedriver också ett omfattande arbete i Estland mot hiv och missbruk, med eget sprututbytesprogram, fältarbete och på alla fängelser.

Noaks Ark: Arbetet har ändrat karaktär
En frivilligorganisation som tidigt började arbeta med hiv/aids är Noaks Ark. Jukka Aminoff är informationschef och biträdande verksamhetschef på Stiftelsen Noaks Ark-Röda Korset som arbetar förebyggande mot hiv/aids och stöder hivpositiva.
Vad kan varje individ göra för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Genom att skydda sig själv och andra. Däremot tror jag inte att vi enbart kan tala om kondom för i så fall skulle det ju inte födas några barn. Man behöver också tala om antalet partner och trohet och otrohet. Man kan ha olika strategier i olika livssituationer och också förstås i olika länder. Om nya barn utgör den enda ekonomiska tryggheten på ålderdomen i ett samhälle påverkar det hur man skyddar sig.
– Man kan också stödja de verksamheter och organisationer som arbetar med hiv och aids. Antingen ekonomiskt eller handgripligen genom att till exempel bli volontär.
– Det tredje man kan göra som enskild individ är att informera sig via internet och olika utbildningar som anordnas.
Hur är intresset för att engagera sig som volontär?
– Det är inte svårt att få folk att engagera sig. Däremot ställer vi större krav på volontärerna än tidigare. Det krävs någon form av terapeutisk färdighet. 
- De första åren handlade volontärernas arbete mycket om att hjälpa aidssjuka att avsluta sitt liv på ett värdigt sätt. Det gällde stöd i många praktiska saker som till exempel att skriva testamente. Numera handlar det om att hjälpa människor att leva med hiv. När vi nyligen gick ut via vår hemsida och erbjöd kognitiv terapi fick vi ett enormt gensvar, inte bara från hivpositiva utan också från människor som upprepat utsätter sig för risk att smittas med hiv.
Vad gör Noaks Ark för att påverka utvecklingen?
– Vår modell består av tre spår som går in i varandra: Ökad kunskap, ökat välbefinnande bland hivpositiva och opinionsbildning bland allmänheten.
– Den som har bättre kunskap om hiv är bättre rustad för att skydda sig själv och andra. Bättre informerade människor blir också mindre rädda för dem som är hivpositiva.
– Vi sprider mycket information via våra hemsidor och broschyrer, samt med utbildningar som även ska vara möjliga att följa via nätet.
– Vi erbjuder också ett socialt forum där hivpositiva kan träffa andra i en trygg miljö där man inte behöver vara rädd för att bli igenkänd. Detta är fortfarande oerhört viktigt visar bland annat en enkät vi nyligen gjort. Det gäller inte minst människor från länder där hiv kan vara enormt stigmatiserande.
– Vi försöker också påverka opinionen och hålla hiv/aids levande via massmedier och seminarier. Exempelvis bjuder vi in alla riksdagsmän till en ljusgudstjänst i Engelbrektskyrkan på World Aids Day. Vi hoppas att några kommer och får sig en tankeställare.

RFSL: ”Den nya generationen känner ingen som dött i aids”
Den första grupp som synliggjorde aids när sjukdomen först blev känd, är män som har sex med män. Sören Andersson är ordförande för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, som verkar för homo- och bisexuella samt transpersoner. På RFSL finns ett särskilt hivkansli.
Vad kan varje individ göra för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Att hålla sig till säkrare sextekniker. Det är det mest basala och det berör alla, inte bara män som har sex med män. Säkrare sex ska man ägna sig åt både för sin egen och för andras skull, om sedan en träff utvecklar sig till en fast relation får man på nytt ta ställning till hur man ska förhålla sig till säkrare sex.
– Man kan också gå in mer aktivt i preventionsarbetet, till exempel dela ut kondomer.
Vad gör RFSL för att påverka utvecklingen?
– Vi har haft ett bra preventivt arbete under 20 år men vi behöver utveckla våra metoder och komma med nya grepp. Nu finns det en ny generation som har en annan bakgrund, de har aldrig sett någon dö i aids. Samtidigt finns det alarmerande siffror från vårt grannland Norge. Där har lika många nysmittade män som har sex med män upptäckts under de första nio månaderna i år som under hela 2005. Och vi vet att det som sker i Norge och Danmark också brukar komma till Sverige, säger Sören Andersson.

RFSU: ”Kvinnors makt över sin sexualitet en nyckelfråga”
Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, jobbar brett med frågor om sexualitet och sexuella rättigheter, både i Sverige men också internationellt. Katarina Lindahl är RFSUs generalsekreterare.
Vad kan varje individ göra för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Se till att frågan hålls levande i Sverige!
– Om man är intresserad av internationell solidaritet och kvinnofrågor, och är aktiv i en organisation, kommer man alltid in på hiv. Kvinnors makt över sin egen sexualitet är en nyckelfråga i sådant arbete och påverkar också möjligheten att skydda sig mot hiv.
– Även om man inte är aktiv i en organisation är det viktigt att människor börjar samtala med varandra om hiv och sexualitet utifrån sina olika roller, som lärare, som sjukvårdspersonal eller som arbetskamrat på kaffepausen. Jag kommer till exempel att se till att den skola mitt barnbarn ska gå i har en bra sex- och samlevnadsundervisning.
– Det är också viktigt hur vi beter oss mot flyktingar och invandrare som kommer hit från andra länder. Vi har ett ansvar för att bemöta dem på ett bra sätt.
– Att känna någon som har hiv betyder mycket för en ökad medvetenhet och icke-diskriminerande inställning. De flesta i Sverige i dag har dock liten eller ingen erfarenhet av kontakter med hivpositiva. De ser på hiv som något som drabbar andra. Bland män som har sex med män finns det fortfarande väldigt få som är öppna om sin hivinfektion trots att det är en stark lobbygrupp. Det måste bero på att det fortfarande finns mycket okunskap och fördomar i vårt samhälle mot hivpositiva och människor med en sexuell identitet som inte är mainstream. Man frågar sig onekligen: Vad gör vi för fel? Varför är det så svårt att öppet berätta att man har hiv?
Vad gör RFSU för att påverka utvecklingen av hiv och aids?
– Vi har många projekt i världen som handlar om sexualitet och reproduktiv hälsa där hiv och aids är en integrerad del. I sådana projekt har vi alltid ett genus- och ett maktperspektiv. Överallt är kvinnor och flickor den grupp man satsat minst på när det gäller hivprevention.
– RFSU har inga egna renodlade hivprojekt i Sverige. Det finns så många andra organisationer som arbetar bra med det. Däremot deltar vi i opinionsbildande verksamhet och försöker initiera olika frågor i massmedia.
Vilka problem stöter ni på när ni försöker påverka opinionen?
– Att ingen är intresserad. Det finns en föreställning att hiv inte är något problem i Sverige. ”Det där rör inte mig”. Trots att man bara behöver åka tvärs över Östersjön för att finna länder som drabbats hårt av epidemin vilket också innebär en stor fara för att hiv ska spridas vidare till Sverige, säger Katarina Lindahl.

Läs mer om ovanstående organisationer på

Hiv-Sverige (f d Riksförbundet för hivpositiva)

Convictus

Stiftelsen Noaks Ark-Röda korset

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL

Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU

Somaliska Hälsoteamet - ingen hemsida. Information om
hiv/STI och sexuell hälsa på tretton olika språk finns på

Sexaktuellt


Vad händer på Aidsdagen? Se Hivaktuellts kalendarium!

Se även:

www.wad.se
www.aidsdagen.se

Läs mer om hiv på www.hivinformation.nu

Läs mer om hiv och aids ur ett globalt perspektiv, statistik och analyser, på

UNAIDS
UNAIDS Global Epidemic Update 2006

Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut






Sök Sökhjälp

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Hivaktuellt försvinner
Vintern 2007 trycktes det sista numret av papperstidningen Hivaktuellt. Den 1 oktober 2007 slutar även denna webbplats att uppdatera med nyheter och annat aktuellt material. Det som syns här är enbart artiklar som producerats under 2007. Tidigare nummer av Hivaktuellt är nu arkiverade.
En del uppdateringar kommer att göras vid behov, men inget nytt material produceras.
Socialstyrelsen tillsammans med Nationella rådet för hivprevention håller på att projektera för en kommande webbportal. Tills vidare kan den som söker information om det nationella hiv/STI-preventiva arbetet kan i stället gå till Socialstyrelsens särskilda webbplats för detta. Se nedan.

Hivaktuellt hörde förut hemma på Statens folkhälsoinstitut, men enligt ett regeringsbeslut flyttade hivanslaget med en del av personalen till Socialstyrelsen 2006. Där inrättades en nationell enhet för hiv/STI-prevention.
Detta har påverkat utgivningen av Hivaktuellt. År 2006 blev ett övergångsår med gles utgivning där ett första dubbelnummer, 1-2, kom i april och ett andra dubbelnummer kom ut i vecka 44.
Efter flytten till Socialstyrelsen, beslöt myndigheten att låta Hivaktuellt komma ut med ytterligare två nummer. Det första av dem kom alltså i slutet av oktober, nr 3-4 2006. Det andra trycktes i slutet av februari 2007.
Arbete pågår samtidigt med en ny kommunikationsstrategi för hiv/STI-frågorna i enlighet med det nya regeringsuppdraget.

Socialstyrelsens särskilda webbplats för hiv/STI-information

Beställ gamla nummer av Hivaktuellt
Du kan beställa en del gamla nummer av papperstidningen Hivaktuellt genom att kontakta Socialstyrelsens kundtjänst eller genom att kontakta Socialstyrelsens hivenhet. Tfn: 075-247 30 00. En del nummer finns inte i lager men kan finnas på hivenheten.

Puff ungdomsbilagan



Ungdomsbilagan har en lärarhandledning
För dig som arbetar med sex- och samlevnads- undervisning har vi nu tagit fram en handledning i tryckbart pdf-format till Ungdomsbilagan med drama- och diskussionsövningar med mera. Endast här på nätet. Klicka på bildlänken ovan så hittar du den!
Hivaktuellt 1 - 2007
Ansvarig utgivare:   Viveca Urwitz
Webmaster:   Gudrun Renberg
Redaktion:   Gudrun