Försiktig optimism för ny sorts bromsmedicin
En ny aidsmedicin ska snart testas på människor. Förhoppningen är att hivviruset inte kommer att utveckla resistens mot preparatet som kan finnas på marknaden inom fem år.
Lundaföretaget BioInvent, som bland annat samarbetar med forskare på Smittskyddsinstitutet och andra fristående forskargrupper, står bakom försök med ett nytt slags bromsmedicin mot aids. Bolaget som är noterat på Stockholmsbörsen arbetar med antikroppsbaserade läkemedel. Ett bibliotek med 20 miljarder antikroppsgener är grunden för verksamheten.
Enligt vd Svein Mathisen började man djurtesta det nya preparatet under det tredje kvartalet förra året. Han hoppas att kliniska tester på människor kan påbörjas under det första halvåret 2005.
– Vi tror stenhårt på det här. Samtidigt vill jag ligga lågt för att inte göra patienter besvikna, säger han.
Preparatet slår ut ett protein i stället för viruset direkt
De flesta bromsmediciner attackerar viruset direkt, ofta med resistensutveckling som följd. Den nya medicinen ska i stället slå ut ett protein, Tat, som viruset använder för att mångfaldigas.
Tat-proteinet har tidigare varit svårt att använda som målprotein för läkemedel. Genombrottet kom när en forskargrupp som BioInvent samarbetar med hittade två gemensamma nämnare som alltid finns i Tat-molekylen.
– Samarbetet mellan olika forskargrupper, Smittskyddsinstitutet och oss är ett nytt angreppssätt som har stor potential.
Britta Wahren, professor i virologi vid Karolinska institutet och Smittskyddsintitutet, har arbetat tillsammans med sina kolleger i över två år för att utvärdera projektet. I brist på andra namn på den nya medicinen tycker hon att den tills vidare kan kallas anti-Tat. Om ett färdigt läkemedel tas fram kommer det sannolikt att injiceras.
– Sen får vi se om virusmängden minskar eller om effekten ligger på det immunologiska planet.
Tror du att anti-Tat kan bli en framgång?
– Det kan naturligtvis vara fråga om något sensationellt, men det är för tidigt att säga nu.
– T20 är en redan existerande medicin som stoppar hivviruset just innan det tränger in i cellen. Vi trodde inte att hiv-viruset skulle bli resistent mot den men så har skett.
Förutom den förväntade stora vinsten, ingen resistens, nämner Svein Mathisen flera andra fördelar med anti-Tat framför dagens mediciner. Bland annat skulle patienten bara behöva ta injektioner två gånger i månaden. Läkemedlet är dessutom helhumant, det vill säga att det kommer från människan, vilket i bästa fall innebär ett minimum av biverkningar.
Svein Mathisen tror dock att anti-Tat kan komma att kombineras med andra mediciner. Det är inte fråga om en monoterapi, en behandling med ett enda läkemedel.
– Hittills har ingen varit i närheten av få fram en monoterapi och man är försiktig med att ens tala i de termerna.
När kan anti-Tat finnas tillgängligt för alla hivpositiva?
– Omöjligt att säga säkert men förhoppningsvis före decennieskiftet.
Ossian Grahn
Fakta/hiv och anti-Tat-preparatet
När hiv infekterar en cell bildas nytt moget virus inuti cellen. Bromsmediciner kan hindra att nytt virus bildas inuti cellen. Om man kombinerar bromsmediciner med olika verkningsmekanismer kan man få en mycket effektiv hämning av virusförökning, men bara inuti cellen.
Från cellen utsöndras moget hivvirus och bland annat molekylen Tat. Mediciner som reagerar med dessa kan bromsa infektionen av nya celler. Anti-Tat binder molekylen Tat. Därmed skulle man kunna hindra Tat-molekylens skadliga effekter på immunsystemet och dessutom hindra att Tat förstärker virusreplikationen.
I vävnadskultur har man visat att Anti-Tat hämmar hivs förökning utan att ha några biverkningar på cellerna. Anti-Tat skulle kunna kombineras med andra mediciner som reagerar med virusdelar i blodet.
|