Vid en konferens i Amsterdam om hivvaccinforskning presenterades 30 augusti mycket intressanta resultat från Sverige. Vid Karolinska universitetsjukhuset och Smittskyddsinstitutet har över 90 procent av försökspersonerna i en fas 1-studie utvecklat ett immunförsvar mot hiv. Det bryter trenden från senare år med många svårigheter för aidsvaccinforskningen i världen och inger visst hopp.
- Ett så bra resultat har inte tidigare setts med vaccin av denna typ, säger professor Eric Sandström vid Karolinska universitetssjukhuset.
Det är en första klinisk studie med friska försökspersoner i Sverige, i syfte att studera säkerheten och olika sätt att ge vaccinet som nu genomförts.
Forskning på vaccin mot hiv och aids har pågått i många år men gått trögt framåt och stött på många svårigheter. Detta beror framför allt på hivvirusets komplexitet och förmåga att mutera. Över 30 vaccinkandidater i över 85 studier har hittills prövats utan avgörande framgång.
Virusets egen arvsmassa används
Flera olika angreppsmetoder har prövats och prövas i världen för att överlista hiv. Den metod som används i försöket vid Karolinska är så kallat genetiskt vaccin, vilket innebär att delar av hivviruset arvsmassa används som vaccin. Syftet att få kroppen att utveckla ett immunförsvar ser alltså ut att ha nåtts på Karolinska.
Försökspersonerna har vaccinerats vid tre tillfällen med detta genetiska vaccin med en nålfri injektionsmetod. För att ytterligare förstärka effekten har försökspersonerna även fått en fjärde dos med ett vaccin där delar av hivvirusets arvsmassa byggts in i ett annat virus (vaccinia = kokoppsvirus). Detta vaccinia-baserade hivvaccin är producerat av National Institute of Health i USA och donerat för användning till försöken vid Karolinska.
Större försök följer i Tanzania i höst
Vaccinet är konstruerat så att det ska kunna skydda mot flera av de hivtyper som finns i både Afrika och västvärlden. Den svenska studien ska också följas av en större fas 2-studie i Tanzania i höst, i syfte att bygga upp kompetens och resurser för ändamålet i den region i världen som har störst behov.
Projektet leds av professorerna Gunnel Biberfeld och Britta Wahren vid Smittskyddsinstitutet, samt Eric Sandström vid Karolinska universitetssjukhuset.
Innan ett vaccin kan användas måste det dock genomgå fler studier och med avsevärt fler försökspersoner. Även om allt går bra kommer det därför att dröja minst 5-10 år innan ett vaccin kan finnas. Till det kommer stora svårigheter med att samla resurser och organisera distribution till människor världen över.
Kan ta hundra år att få veta om det alls är möjligt
I aidsvärlden är detta dock en betydligt mer hoppingivande tidsprognos än på länge.Vid den internationella aidskonferensen i Toronto för ett par veckor sedan fanns ingen stor nyhet på vaccinforskningssidan att berätta. Och dr Francoise Barré-Sinoussi från Pasteurinstitutet i Frankrike sade i Toronto att det inte ens går att veta om det är möjligt att framställa ett hivvaccin någonsin, och att det kan ta hela detta sekel att ens få svar på den frågan.
Smittskyddsinstitutet har sedan 1986 drivit omfattande projekt inom hivområdet stödda av bland annat Sida, EU, Vetenskapsrådet, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Sedan flera år har projekten allt mer kommit att inriktas mot utveckling av ett vaccin för förebyggande av hiv.
Källa: Smittskyddsinstitutet
Läs mer på
http://www.smittskyddsinstitutet.se/
