Nyanser behövs i bilden av ungas sexvanor
Allt fler kan tänka sig tillfälliga sexuella förbindelser, ha sex utan kärlek, och ifrågasätter heterosexuell tvåsamhet som "normalrelationen". Det är några slutsatser som dras i den nya rapporten "Ungdomar och sexualitet", en forskningsöversikt gjord av Margareta Forsberg för Statens folkhälsoinstitut och som fått stor uppmärksamhet. Men det finns nyanser att tillföra de förändringar som visar sig.
Rapporten är en sammanfattning av nästan 90 olika forskningsstudier inom området ungdomar och sexualitet. Den är en uppföljning och uppdatering av en kunskapsöversikt med samma namn som kom år 2000, och redovisar bland annat trender och utvecklingslinjer, ålder för samlagsdebut, preventivmedelsanvändning, abort, pornografi och sexuellt risktagande. Och här syns alltså en del förändringar både i beteenden och attityder.
Till exempel är inte sambandet mellan sex och kärlek lika starkt som tidigare, och det är vanligare med tillfälliga förbindelser.
Fler än tidigare har egna erfarenheter av samkönade sexuella förbindelser, och attityden till homosexualitet är mer tolerant jämfört med ett tiotal år tillbaka. Den heterosexuella parrelationen är alltså inte lika självklar som förr.
Den ökade tillgången till pornografi, via internet och kabelteve, har också lett till en tydligt ökad konsumtion, visar rapporten. Nästan alla pojkar (90 procent) i gymnasiets tredje årskurs har sett porr, och 75 procent av flickorna. Attityderna mellan könen till porr är olika, där pojkar inte helt oväntat är mer positiva än flickor.
En utveckling som pågått länge
Allt det här har fått mycket stor uppmärksamhet i medier, inte bara i Sverige utan även internationellt. Margareta Forsberg vill dock själv nyansera den bild som framträtt i nyhetsflödet.
- Visst är det så att fler i dag kan tänka sig sex utan kärlek, och att antalet tillfälliga förbindelser är fler. Men vad vi ser är fortsättningen på en utveckling som pågått länge. 60-talet var en omvälvande period, därifrån går allt i riktning mot en upplösning av kärleksideologin, som egentligen kom först med industrialismen på 1700-talet. Idén om den romantiska, heterosexuella tvåsamheten utmanas, och håller sakta på att lösas upp, säger Margareta Forsberg.
- Samtidigt finns det ju en koppling mellan kärlek och sex , och många unga lever fortfarande i parrelationer. Men kopplingen är inte lika stark som förut.
Inte mycket tidigare forskning på området
Forsberg vänder sig också emot den stora mediala fokuseringen vid gruppsex. Enligt några studier som gjorts och finns med i rapporten, finns en grupp unga som säger att de prövat det.
- Men man måste komma ihåg att det är 85 procent som inte har den erfarenheten, säger Margareta Forsberg. Dessutom har inte frågan ställts i studier om ungas sexvanor förrän ganska nyligen.
Sammantaget finns det heller inte så mycket jämförelsematerial inom området sedan tidigare decennier, något som också är viktigt att ta in när man försöker dra slutsatser av rapporten, menar Forsberg.
Hon poängterar att det finns mycket gott att utläsa av utvecklingen.
- Det är positivt att få bejaka sin sexualitet, att våga bli kär i någon av samma kön, att tjejer kan ta mer plats i dag, och i gränsöverskridanden och identitetssökandet. Det finns många fler möjligheter nu än förr.
Oro för hiv bland unga
Men problem finns och måste mötas. Smittspridning och den stora ökningen av klamydia bland unga är en sådan följd av de förändrade beteendena. Det är de unga som står för den absoluta merparten av alla nya klamydiainfektioner vilket tyder på låg kondomanvändning. Oron för att hiv ska etablera sig ungdomsgruppen lurar i bakgrunden.
- Sex är inte något man väntar så länge med i dag, det är en del av ett förhållande ganska snabbt. Och one-night-stands har ju faktiskt ökat, det ser vi. Och då måste man ta med hiv och aids i beräkningen!
Sexuella budskap kan skapa press
Kanske kan också alla nya möjligheter och förväntan på sex ibland vara en svårighet.
- En annan baksida med alla sexuella budskap i dag, är att det en risk att detta ökar pressen på unga människor. Att man kanske gör saker man inte riktigt är redo för eller inte valt själv.
Något som inte förändrats så mycket, åtminstone vid en ytlig anblick, är ålder för samlagsdebut. Genomsnittsåldern är ungefär densamma sedan 60-talet. Men vid närmare anblick visar det sig att ålder för samlagsdebut skiljer sig markant mellan olika grupper, där faktorer som klass och etnicitet påverkar. Så debuterar till exempel ungdomar på praktiskt inriktade gymnasieprogram tidigare än de på teoretiska, och flickor med utländsk bakgrund senare än svenskfödda.
"Alla är inte lika"
Att det finns olikheter mellan ungdomsgrupper måste den som möter unga vara medveten om. Det viktiga är att inte behandla alla lika, menar Margareta Forsberg.
- Ungdomar är en väldigt heterogen grupp. Det som gäller statistiskt kan man inte självklart utgå från när man möter enskilda. Det viktigaste man kan göra är detsamma som alltid - att skapa möjlighet till dialog med och mellan ungdomar.
|