Stigmatisering av hivpositiva ännu mycket stor

Hur möter vi hiv i framtiden? Det var temat för konferensen som samlade cirka 150 deltagare från sjukvård, myndigheter, frivilligorganisationer med flera instanser. Deltagarna ägnade dagen åt att både lyssna till korta föreläsningar men framför allt åt att i rundabords-diskussioner gemensamt ringa in de största utmaningarna som vårdapparat, stödorganisationer och preventionsenheter står inför.
Just stigmatisering och diskriminering fick stort utrymme. Bristande utbildning hos både vård- och skolpersonal likaså - två områden som hör nära samman.
Till konferensen kom folkhälsominister Morgan Johansson för att hålla tal men också för att svara på frågor. Budskapet till konferensdeltagarna innehöll inga nyheter, och Johansson beklagade att han inte kunde lämna mer besked om framtiden med anledning av att en proposition om hur hiv/STI-preventionen ska organiseras är under beredning och beräknas komma i höst.
Men Johansson blev tydligt bestört över en del information från deltagarna om hur kränkande och fördomsfullt hivpositiva alltför ofta bemöts inom den allmänna vården och tandvården.

Personal klädde sig i plast
CeGe Hedén, förbundsordförande i Riksförbundet för hivpositiva, menade att det är ett ökande problem. Enligt Hedén hade en hivpositiv som nyligen sökt tandvård bemötts av personal som klätt sig helt i plast.
- Jag hade inte klart för mig att tendensen är att det ökar, sade Morgan Johansson. Men i så fall måste vi göra något. Jag tar gärna en dialog för att se vad vi tillsammans kan göra för att motverka det. Om det handlar om okunskap bland nyutbildade, i det här fallet tandläkare, måste vi se över utbildningen för dem.

Inga löften om bromsmediciner till gömda flyktingar
Ett annat område som lyftes fram under frågestunden var testning och behandling för dem som söker asyl. Flera frågeställare påpekade att människor som söker asyl här inte får vård och mediciner i behövlig utsträckning, och att det till och med förekommit att flyktingar dött i aids på senare år i Sverige.
Men Morgan Johansson kunde inte lova någon förbättring för dem som inte har uppehållstillstånd.
- Det här är en väldigt svår fråga. För om man inte har uppehållstillstånd och därmed inte rätt till asyl, då har man inte heller rätt att uppehålla sig i landet. Så är det. Det har precis gjorts en utredning på utrikesdepartementet av vilken hälso- och sjukvård man ska erbjuda. Men det gäller alltså dem som är asylsökande, som ännu inte har fått besked. Hittills har det bara gällt livshotande sjukdomar, men nu vill UD vidga det där lite för att se till att det finns mer sjukvård att tillgå för den asylsökande.
- Men vi skulle få en ohållbar situation om de som har hiv skulle kunna komma till Sverige och få bromsmediciner automatiskt, utan att ha uppehållstillstånd. Det finns 30 000 smittade i Sankt Petersburg, kanske en miljon i Ryssland. Om vi skulle skapa en ordning i Sverige där vi säger att den som kommer hit och får avslag på sin asylansökan, och sedan gömmer sig, skulle kunna gå någonstans och kvittera ut bromsmediciner… Jag tror man måste förstå vad som skulle inträffa. Hur gärna man än skulle vilja hjälpa alla i hela världen egentligen att få bromsmediciner, så kan vi inte ta på oss det ansvaret.

Lag ska tvinga landstingen erbjuda testning för flyktingar
Morgan Johansson underströk vikten av att alla som anländer till Sverige erbjuds testning, på frivillig grund. Regeringen avser att lagstadga om detta i den kommande propositionen om hiv/STI-arbetet i landet, på så vis att landstingen ska göras skyldiga att erbjuda testning till nyanlända flyktingar. Men om denna skyldighet utsträckas även till anhöriginvandrare, en mycket stor grupp, förhöll sig ministern tveksam till.
- Det är en fråga jag grunnar på hur man skulle kunna lösa. Det är de asylsökande vi vill lagstifta om, men bekymret är att landstingen kommer att begära mer resurser om de även ska tvingas erbjuda testning till dem som kommer som anhöriga. Därför vågar jag inte gå så långt i dag.

Konstruktivt konferenskoncept
Konceptet att sitta tillsammans med människor från olika typer av organisationer från olika håll landet och olika nivåer i samhället uppskattades av deltagarna. Konferenser ger alltid tillfälle till att knyta kontakter, men formen att placeras ut vid runda bord och få gemensamma uppgifter att lösa sågs allmänt positivt.
- Här finns människor från väldigt många områden och på det här viset träffar man folk man aldrig skulle ha träffat annars, det är väldigt bra, sade Johan Giesecke, chef för Smittskyddsinstitutets smittskyddsenhet.
Pia Nordström, informatör från Noaks Ark i Helsingborg, uttryckte liknande upplevelser:
- Formen för konferensen var bra, det skapade verkligen förutsättningar för nya möten. För oss som jobbar i en ganska liten organisation är det också stärkande att se att det faktiskt finns ganska många människor som jobbar med det här, och utbyta erfarenheter med dem.