Unga narkomaner sprider hiv

Hiv var länge ett så gott som okänt virus i våra grannländer i öst. Men när infektionen för ett tiotal år sedan fick fäste, spreds den i katastrofal takt. I Ryssland rapporterades 24 fall av hiv 1987. I fjol översteg antalet smittade en miljon, enligt inofficiella källor. I Ukraina, som har den snabbast växande spridningen i Europa, beräknas 1,5 procent av den vuxna befolkningen ha hiv.
Gemensamt för dessa länder är att de flesta som smittas är unga, i Ryssland är 80 procent mellan 15 och 30 år. Och den vanligaste smittorsaken är injektionsmissbruk, något som i spåren av det sönderfallande Sovjetimperiets sociala, ekonomiska och politiska kaos är långt vanligare där än bland ungdomar i väst.

Ökning av hiv bland missbrukare i Stockholm
I Sverige har antalet fall av nysmittade injektionsmissbrukare länge legat lågt. Men förra året upptäcktes 29 nya fall i Stockholm (mot 20 år 2005). Och bara under de tre första månaderna i år har Smittskyddet i Stockholm tagit emot tio nyanmälda fall.
- Det är förstås en oroande ökning, säger Ingela Berggren-Palme, biträdande smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting. Eftersom testningsfrekvensen är låg på en del mottagningar kan vi inte heller utesluta att vi har ett mörkertal.
Berggren-Palme var en av talarna på konferensen ”Hiv i öst – vad kan vi göra?”, som arrangerades i Stockholm den 24 april av frivilligorganisationen Convictus med stöd av Smittskyddenheten i Stockholm med flera. Syftet med seminariet var att få igång en diskussion om ett utvecklat samarbete mellan de drabbade länderna i Östersjöregionen.
En liknande konferens arrangerades några dagar tidigare i Malmö.

Sprututbyte i Estland hejdar hivspridning
Convictus bedriver sedan flera år tillbaka ett framgångsrikt arbete bland Estlands unga narkomaner. I Estland lever 1,3 procent av befolkningen med hiv, och även här är de flesta drabbade unga människor som smittats via smutsiga sprutor - eller via sexuell kontakt med någon i den gruppen.
Sprututbyte är en viktig del av Convictus Eestis arbete. De som söker upp ungdomarna ute i storstäderna och delar ut de rena kanylerna är själva före detta missbrukare. Detta ger dem tillträde till miljöer som ofta är stängda för till exempel socialarbetare, och de har en unik möjlighet att nå fram till och skapa kontakt med ungdomar som oftast inte har någon tilltro till myndigheter, menar Julia Vinckler, chef för Convictus Eestis arbete:
- Våra volontärer bygger upp ett förtroende. Ungdomarna känner att de kan få förståelse om de möts av någon som har varit i samma situation. Det handlar inte bara om att byta nålar, utan minst lika mycket om att skapa en social kontakt och att informera om hiv och om hur man kan få hjälp att sluta knarka.
Genom att fältarbetarna aktivt söker upp missbrukarna i deras egen miljö och intervjuar samtliga som ingår i sprututbytesprojektet har organisationen en bra koll på missbrukarnas situation. Flera av volontärerna har själva deltagit i sprututbytet och genom kontakten med Convictus så småningom lyckats ta sig ur sitt missbruk.
En av dessa volontärer deltog i seminariet i Stockholm. Han heter Denis, är hivpositiv och har under flera år levt som narkoman.
- Jag injicerade droger även de två år jag bodde i Sverige, säger Denis, som numera arbetar inom Convictus Eesti. Eftersom det inte fanns tillgång till rena kanyler så delade vi sprutor. Jag tycker absolut att ni borde införa sprututbytesprogram i Sverige.

Sprututbyte i Sverige tillåtet - men kontroversiellt
Sprututbytesverksamhet är enligt lag möjlig i Sverige sedan 1 juli 2006 om landstinget i respektive region så önskar. I Stockholm, där de flesta fall av hivsmitta bland injektionsmissbrukare upptäcks, har frågan om sprututbyte blivit en politisk tvistefråga, där samtliga partier utom de styrande moderaterna och folkpartiet är överens om fördelarna.
- Motståndarna till sprututbyte blandar ihop saker och ting. De skiljer inte mellan de insatser som syftar till att få människor att upphöra med sitt missbruk och de insatser som behövs för att undvika en ökad smittspridning bland missbrukarna, säger Katarina Gyllensten, infektionsläkare på Karolinska sjukhuset i Solna.

Missbrukares hälsa ofta mycket dålig
Claes Heijbel, ordförande för Convictus, har svårt att förstå hur man ska kunna kringgå sprututbyte om man har en ambition att hjälpa missbrukarna.
- Det har blivit nästan fult att tala om hälsa för människor som är inne i ett aktivt missbruk. Om man talar om behovet av sprututbyte för missbrukare heter det att man underlättar deras missbruk. Men det är ju genom smutsiga nålar som hiv, hepatit B och C och många andra infektioner smittar. Och finns det inte tillgång till rena nålar använder folk smutsiga, det problemet försvinner inte för att man blundar.
Claes Heijbel anser att även missbrukare måste ha rätt till en god hälsa.
- Vi inom Convictus ser ju hur tungt det är för dem som drar på sig livslånga infektioner som hiv och hepatit parallellt med att de har en lång rad andra problem med hälsa, ekonomi och boende. Och dessa sjukdomar blir de ju inte av med även om de slutar missbruka droger, säger han.