Lördagen den 28 november 2020 - klockan 08:56
Förstasidan
Artiklar

« Föreg. Nästa »


Hiv-Sveriges nya ordförande:

"Vårdpersonal kan för lite om hiv"


Martina Junström 2007-04-19

Det är inte ovanligt att hivpositiva nekas undersökningar och vård på grund av dålig kunskap om hur hiv smittar. Samtidigt som allt bättre bromsmediciner ger hivsmittade chansen att leva lika länge som andra har den allmänna kunskapen om hiv har minskat, även bland vårdpersonal. Det menar Inger Forsgren, Hiv-Sveriges nya ordförande. Och det vill hon ändra på.

För dem som jobbar med hivfrågor i Sverige är Inger Forsgren, som tog över ordförandeskapet för Hiv-Sverige efter avgående CeGe Hedén i mars, ingen nykomling. För några år sedan var hon ordförande i KvinnoCirkeln, Sveriges enda organisation för hivsmittade kvinnor. Hon har även representerat HeteroPlus, en organisation för heterosexuella hivsmittade, i Hiv-Sveriges styrelse.
Inger Forsgren är också en av de få kvinnor i Sverige som lever öppet med sin hivsmitta.
- Många är fortfarande så otroligt rädda för att människor ska få reda på något. De mörkar för sina arbetskamrater om varför de måste gå på läkarbesök, och det blir till sist svårt att komma ihåg vad man har sagt till vem, det blir en härva av osanningar som leder till känslan att man lever i en stor livslögn, säger Inger Forsgren.

"Skämmigt att ha hiv"
Orsaken är förstås att hiv fortfarande är något som stigmatiserar människor. Det är ”skämmigt att ha hiv”, som Inger Forsgren uttrycker det. Och rädslan för att avslöjas som hivpositiv i det offentliga gör att många som lever med smittan undviker att uppmärksamma de missförhållanden och den diskriminering de upplever. Till exempel kan de låta bli att anmäla när de blir särbehandlade och dåligt bemötta inom vården.
- Bemötandet i vården är en viktig fråga för oss hivpositiva. Det fungerar ofta bra i våra storstäder, men bedrövligt på småorter, säger Inger Forsgren.

Personalen vägrade ta blodprov
Hon har själv färsk erfarenhet av vårdpersonal som saknar baskunskap om hur hivinfektionen smittar. När hon för en tid sedan skulle akutopereras på ett regionsjukhus vägrade flera sköterskor att ta blodprover på henne, och det var tydligt att det saknades beredskap för att ta hand om hivsmittade patienter på avdelningen.
- De kom inte ens på att ringa till Smittskyddet för att fråga om sådant de var osäkra på. Det är ju annars en enkel sak att göra, och helst ska man göra det lite diskret så att patienten som ligger där inte behöver känna sig utpekad, säger Inger Forsgren. Man kan känna sig väldigt utsatt i den där situationen. Förutom att man är akut sjuk så blir man särbehandlad på grund av sin hivsmitta.

Hiv-Sverige vill utbilda sjukvårdspersonal
Hon har nu börjat samla in liknande erfarenheter från andra medlemmar i Hiv-Sveriges medlemsorganisationer och tagit initiativ till möten med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att få igång årlig fortbildning av all sjukvårdspersonal.
Det går inte att slå sig till ro med att medvetenheten om hiv var stor för tjugo år sedan, anser hon. När bromsmedicinerna kom på nittiotalet blåstes faran över i samhällsdebatten. Därför är hivproblemet numera så gott som osynligt i vårt samhälle, och den allmänna okunskapen om infektionen återspeglas även bland personal inom vård och omsorg.

Sprututbyte för narkomaner en viktig fråga
Förutom bemötandefrågor vill Inger Forsgren nu i början av sitt ordförandeskap prioritera frågan om sprututbyte, efter den senaste tidens rapporter om att antalet hivsmittade narkomaner nu åter ökar.
- Det finns så många vinster med sprututbyte, inte bara ur smittsynpunkt. En narkoman som på detta sätt blir sedd och respekterad har närmare till tanken ”jag kanske har ett värde som människa i alla fall”. Och den insikten kan i sin tur leda till att han eller hon kan motivera sig själv till att ta tag i sin livssituation och sluta missbruka.
Landstingen kan även tjäna ekonomiskt på sprutbytesprogram, menar Inger Forsgren. Rena sprutor och regelbunden kontakt med sjukvården kommer att innebära färre läkarbesök och sjukhusvistelser för många narkomaner.
- Det är inte bara hiv som sprids genom smutsiga sprutor, utan även Hepatit B och C och andra blodburna infektioner. Många narkomaner får även allmän blodförgiftning till följd av orena nålar.

Hiv-Sverige - de hivpositivas egen organisation
Hiv-Sverige, som tidigare hette Riksförbundet för hivpositiva (RFHP), är en paraplyorganisation för flertalet föreningar för hivpositiva och deras anhöriga i Sverige.
- Hiv-Sverige är en unik organisation eftersom den drivs av hivpositiva själva, säger Inger Forsgren. Men vi glöms ofta bort eftersom vi är ett litet förbund. Vi vill att media och politiker ska lyssna på oss som har egen erfarenhet av att leva med hiv.
Hon är glad att Hiv-Sverige kommer att ingå i Nationella rådet för hivprevention som inom kort kommer att bildas på Socialstyrelsen.
- Det är viktigt att diskutera de här frågorna också utifrån hivpositivas egna erfarenheter, säger hon.

Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut






Sök Sökhjälp

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Hivaktuellt försvinner
Vintern 2007 trycktes det sista numret av papperstidningen Hivaktuellt. Den 1 oktober 2007 slutar även denna webbplats att uppdatera med nyheter och annat aktuellt material. Det som syns här är enbart artiklar som producerats under 2007. Tidigare nummer av Hivaktuellt är nu arkiverade.
En del uppdateringar kommer att göras vid behov, men inget nytt material produceras.
Socialstyrelsen tillsammans med Nationella rådet för hivprevention håller på att projektera för en kommande webbportal. Tills vidare kan den som söker information om det nationella hiv/STI-preventiva arbetet kan i stället gå till Socialstyrelsens särskilda webbplats för detta. Se nedan.

Hivaktuellt hörde förut hemma på Statens folkhälsoinstitut, men enligt ett regeringsbeslut flyttade hivanslaget med en del av personalen till Socialstyrelsen 2006. Där inrättades en nationell enhet för hiv/STI-prevention.
Detta har påverkat utgivningen av Hivaktuellt. År 2006 blev ett övergångsår med gles utgivning där ett första dubbelnummer, 1-2, kom i april och ett andra dubbelnummer kom ut i vecka 44.
Efter flytten till Socialstyrelsen, beslöt myndigheten att låta Hivaktuellt komma ut med ytterligare två nummer. Det första av dem kom alltså i slutet av oktober, nr 3-4 2006. Det andra trycktes i slutet av februari 2007.
Arbete pågår samtidigt med en ny kommunikationsstrategi för hiv/STI-frågorna i enlighet med det nya regeringsuppdraget.

Socialstyrelsens särskilda webbplats för hiv/STI-information

Beställ gamla nummer av Hivaktuellt
Du kan beställa en del gamla nummer av papperstidningen Hivaktuellt genom att kontakta Socialstyrelsens kundtjänst eller genom att kontakta Socialstyrelsens hivenhet. Tfn: 075-247 30 00. En del nummer finns inte i lager men kan finnas på hivenheten.

Puff ungdomsbilagan



Ungdomsbilagan har en lärarhandledning
För dig som arbetar med sex- och samlevnads- undervisning har vi nu tagit fram en handledning i tryckbart pdf-format till Ungdomsbilagan med drama- och diskussionsövningar med mera. Endast här på nätet. Klicka på bildlänken ovan så hittar du den!
Hivaktuellt 1 - 2007
Ansvarig utgivare:   Viveca Urwitz
Webmaster:   Gudrun Renberg
Redaktion:   Gudrun