"Vårdpersonal kan för lite om hiv"

För dem som jobbar med hivfrågor i Sverige är Inger Forsgren, som tog över ordförandeskapet för Hiv-Sverige efter avgående CeGe Hedén i mars, ingen nykomling. För några år sedan var hon ordförande i KvinnoCirkeln, Sveriges enda organisation för hivsmittade kvinnor. Hon har även representerat HeteroPlus, en organisation för heterosexuella hivsmittade, i Hiv-Sveriges styrelse.
Inger Forsgren är också en av de få kvinnor i Sverige som lever öppet med sin hivsmitta.
- Många är fortfarande så otroligt rädda för att människor ska få reda på något. De mörkar för sina arbetskamrater om varför de måste gå på läkarbesök, och det blir till sist svårt att komma ihåg vad man har sagt till vem, det blir en härva av osanningar som leder till känslan att man lever i en stor livslögn, säger Inger Forsgren.

"Skämmigt att ha hiv"
Orsaken är förstås att hiv fortfarande är något som stigmatiserar människor. Det är ”skämmigt att ha hiv”, som Inger Forsgren uttrycker det. Och rädslan för att avslöjas som hivpositiv i det offentliga gör att många som lever med smittan undviker att uppmärksamma de missförhållanden och den diskriminering de upplever. Till exempel kan de låta bli att anmäla när de blir särbehandlade och dåligt bemötta inom vården.
- Bemötandet i vården är en viktig fråga för oss hivpositiva. Det fungerar ofta bra i våra storstäder, men bedrövligt på småorter, säger Inger Forsgren.

Personalen vägrade ta blodprov
Hon har själv färsk erfarenhet av vårdpersonal som saknar baskunskap om hur hivinfektionen smittar. När hon för en tid sedan skulle akutopereras på ett regionsjukhus vägrade flera sköterskor att ta blodprover på henne, och det var tydligt att det saknades beredskap för att ta hand om hivsmittade patienter på avdelningen.
- De kom inte ens på att ringa till Smittskyddet för att fråga om sådant de var osäkra på. Det är ju annars en enkel sak att göra, och helst ska man göra det lite diskret så att patienten som ligger där inte behöver känna sig utpekad, säger Inger Forsgren. Man kan känna sig väldigt utsatt i den där situationen. Förutom att man är akut sjuk så blir man särbehandlad på grund av sin hivsmitta.

Hiv-Sverige vill utbilda sjukvårdspersonal
Hon har nu börjat samla in liknande erfarenheter från andra medlemmar i Hiv-Sveriges medlemsorganisationer och tagit initiativ till möten med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att få igång årlig fortbildning av all sjukvårdspersonal.
Det går inte att slå sig till ro med att medvetenheten om hiv var stor för tjugo år sedan, anser hon. När bromsmedicinerna kom på nittiotalet blåstes faran över i samhällsdebatten. Därför är hivproblemet numera så gott som osynligt i vårt samhälle, och den allmänna okunskapen om infektionen återspeglas även bland personal inom vård och omsorg.

Sprututbyte för narkomaner en viktig fråga
Förutom bemötandefrågor vill Inger Forsgren nu i början av sitt ordförandeskap prioritera frågan om sprututbyte, efter den senaste tidens rapporter om att antalet hivsmittade narkomaner nu åter ökar.
- Det finns så många vinster med sprututbyte, inte bara ur smittsynpunkt. En narkoman som på detta sätt blir sedd och respekterad har närmare till tanken ”jag kanske har ett värde som människa i alla fall”. Och den insikten kan i sin tur leda till att han eller hon kan motivera sig själv till att ta tag i sin livssituation och sluta missbruka.
Landstingen kan även tjäna ekonomiskt på sprutbytesprogram, menar Inger Forsgren. Rena sprutor och regelbunden kontakt med sjukvården kommer att innebära färre läkarbesök och sjukhusvistelser för många narkomaner.
- Det är inte bara hiv som sprids genom smutsiga sprutor, utan även Hepatit B och C och andra blodburna infektioner. Många narkomaner får även allmän blodförgiftning till följd av orena nålar.

Hiv-Sverige - de hivpositivas egen organisation
Hiv-Sverige, som tidigare hette Riksförbundet för hivpositiva (RFHP), är en paraplyorganisation för flertalet föreningar för hivpositiva och deras anhöriga i Sverige.
- Hiv-Sverige är en unik organisation eftersom den drivs av hivpositiva själva, säger Inger Forsgren. Men vi glöms ofta bort eftersom vi är ett litet förbund. Vi vill att media och politiker ska lyssna på oss som har egen erfarenhet av att leva med hiv.
Hon är glad att Hiv-Sverige kommer att ingå i Nationella rådet för hivprevention som inom kort kommer att bildas på Socialstyrelsen.
- Det är viktigt att diskutera de här frågorna också utifrån hivpositivas egna erfarenheter, säger hon.