Enligt rapporten Ungar & Medier (2021) från Statens medieråd läser endast 8 procent av svenska 17- och 18-åringar böcker dagligen. För att denna nedåtgående trend ska vända måste arbetet för främjandet av läsning bland unga öka vilket kräver att alla, från föräldrar, bibliotekarier, politiker, lärare och författare till ungdomarna själva är delaktiga. 

Susanna von Greyerz är 55 år och har arbetat som bibliotekarie i hela sitt vuxna liv. Genom att arbeta nära eleverna på skolan bidrar hon med att göra läsningen till något eftertraktat. 

På väg till intervjun möter jag Susanna i en av skolans korridorer. Hon ska hämta kaffe i arbetsrummet och frågar med ett leende på läpparna om jag också skulle vilja ha en kopp. Jag tackar gladeligen ja. Vi sätter oss tillsammans i Susannas arbetsrum precis bredvid ingången till biblioteket med varsin kaffekopp. Hon är sprallig, glad och pratsam trots att klockan knappt slagit åtta denna fredagsmorgon. 

Susanna berättar hur hon praktiskt taget är uppvuxen på biblioteket då även hennes mamma arbetade som bibliotekarie. Det blev en naturlig plats för henne att befinna sig, sommarjobba och praktisera på vilket så småningom ledde till att hon började plugga till bibliotekarie. År 1991 var Susanna färdigutbildad och efter att ha arbetat på diverse andra platser är hon sedan två år tillbaka anställd på den kommunala Vasaskolan i Gävle. 

Idag arbetar Susanna dagligen med främjandet av läsning bland unga på skolan genom bokprat, tips, samarbeten med lärare och en ständig dialog med elever. Hon berättar att kommunikationen med elever och lärare är särskilt viktig när hon ska göra nya bokinköp, speciellt inom genrer som hon själv inte läser. ”Här försöker jag hitta elever som kan hjälpa till”, säger Susanna. Hon försöker dessutom att hitta på nya metoder för att öka läsningen bland eleverna ytterligare: ”Jag har haft en liten idé om att starta en biblioteksgrupp”. Tillsammans med intresserade på skolan planerar Susanna att man här ska kunna dela med sig av boktips samt gemensamt läsa böcker och diskutera, allt för att göra läsningen till något mer attraktivt. ”Det skulle kunna vara till för de som inte vill eller har tid att gå med i en av skolans föreningar”, menar hon.   

”Det blir som en ond cirkel.”   

Susanna tror att minskningen av läsning bland unga beror mycket på konkurrensen med sociala medier men att det även kan bero på att utgivningen av både svenska och översatta ungdomsböcker är låg. Då en mindre andel unga läser skrivs färre böcker för målgruppen och när utbudet minskar slutar ungdomarna att läsa. Detta är vad Susanna syftar på är som en ond cirkel. Samtidigt finns det hopp. Hon menar att fler läser ungdomsböcker på engelska i stället. 

I början av höstterminen 2021 fick Susanna plötsligt in en mängd tips från elever på just engelska ungdomsböcker. En lärare på skolan skickade en artikel från DN till henne gällande fenomenet BookTok och Susanna förstod nu vad det hela handlade om. På den sociala medier-appen TikTok har nämligen en trend skapats där människor diskuterar böcker och delar med sig av boktips. Det har blivit den perfekta platsen för att samla de ungdomar som faktiskt gillar att läsa. Genom att de gärna delar med sig av sina förslag på böcker till andra unga också intresset ökat inom hela gruppen. De mest populära böckerna som cirkulerade på BookTok var samma som Susanna fick tips om att köpa in till biblioteket: ”Nu har jag skaffat TikTok för att försöka hänga med”, berättar Susanna glatt.                                                                            

”Läsningen fyller otroligt många funktioner”

Läsning i unga åldrar är grundläggande för att man senare i livet ska kunna läsa vidare på universitet och högskola, menar Susanna. Det bidrar med allt från ökad läshastighet och ett mer omfattande ordförråd till vidare kunskaper om andra kulturer och sociala miljöer som skiljer sig från ens egen. En lust till att vilja börja läsa är ett bra steg i rätt riktning, det kan dock vara svårt att hitta de böcker som verkligen får läsningen att kännas som något enastående. Susannas bästa tips för att hitta dessa typer av böcker är att först försöka leta rätt på den genre man tycker bäst om och att börja läsa böcker som inte känns oövervinnliga redan från början.  

Alva Skyttner är 18 år gammal och läser en bok i veckan, hon menar, till skillnad från många andra i hennes ålder, att det är bättre än all annan form av underhållning. 

När Alva kör upp på uppfarten till mitt hus var det mindre än en månad sedan hon tog körkort. Precis innan intervjun har hon varit på skolan, Hälsingegymnasiet i Bollnäs där hon går teknikprogrammet, för att ta det årliga skolfotot. Höstsolen lyser starkt och vi bestämmer oss för att sitta utomhus, dock med varsin pläd runt benen i vetskap om att solen snabbt rör sig nedåt under denna tid på året.    

Sedan hon var liten har Alva gillat böcker. Hon berättar att hennes pappa läste för henne varje kväll och att det var den allra bästa stunden på dagen för de båda:  ”trots att pappa alltid somnade efter en stund”. Läsandet tog fart under mellanstadiet när hon började läsa bokserier, speciellt då hon upptäckte de revolutionerande bra Kittyböckerna. Idag läser Alva ungefär två timmar om dagen, en bok på 800 sidor i veckan, lite beroende på hur bra hon upplever att boken är.

Alva lånar de allra flesta böcker hon läser på stadsbiblioteket i Bollnäs. På hennes friskola är biblioteket litet och nästintill utan skönlitteratur. Att köpa böcker är dyrt.  För att kunna ha läsning som fritidsintresse på samma sätt som Alva är lånandet därför essentiellt. Alva medger att ett mer etablerat skolbibliotek hade gjort hennes hobby ännu smidigare och att det kanske även lett till att fler på skolan läst på fritiden.  

”Den bästa formen av historieberättande.” 

Det Alva gillar mest med läsningen är de bilder som skapas i huvudet, hur hon kan se alla karaktärer och platser framför sig som en film: ”Jag tänker inte på läsning som att bara kolla på en massa bokstäver”, förklarar hon med ett skratt. Alvas favoritgenre av böcker är fantasy, där får hon får ta sig in i andra världar som existerar långt ifrån vardagslivet, verklighetsbaserade böcker är bland det tråkigaste hon vet: ”Gå till fantasy-hyllan!”, tipsar Alva. 

Även om läsningen är något hon ser som rogivande och att se fram emot på kvällarna finns det självklart gånger som Alva varit tvungen att kämpa sig genom riktigt tunga och tråkiga böcker. Det Alva brukar göra efter att ha läst en sådan bok, för att återigen få tillbaka lässuget, är att läsa en bok som är skriven för 9 - 12 åringar. Dessa böcker tar hon sig snabbt igenom för att sedan kunna fortsätta med nästa, lite tyngre bok igen, vilket hon gör vecka efter vecka. 

Susanna sprang hem från skolan varje dag som barn för att åter få slänga sig ner i böckerna. Sedan Alva var liten har hon sett läsningen på kvällarna som den bästa stunden på dagen. Om du just nu inte redan läser en bok tycker jag att du ska ge Alvas eller Susannas boktips en chans. Det kanske är någon av de böckerna som helt får dig att förändra din syn på läsning, som har den där banbrytande effekten där du längtar hem för att få fortsätta läsa och gör att du inte kan sluta när du väl börjat. 

Fakta

Intressen: trädgården, sjunga i kör och självklart läsa.

Familj: man, ett barn och tre bonusbarn.

Fakta

Intressen: måla, vara med kompisar och självklart läsa. 

Familj: mamma, pappa och lillebror. 

Bästa boktips: fantasyromanen Six of Crows av Leigh Bardugo)