Jag vill påstå att Freinetpedagogiken inte är så känd i Sverige heller i dag. Absolut inte för gemene man och inte heller för alla pedagoger. När jag berättar att jag använder Freinetpedagogik i min undervisning blir kommentaren ofta ”Va? Vad är det? Det har jag aldrig hört talas om!” Det finns många anledningar till att det blivit så och det är bara vi själva som kan råda bot på okunskapen.

Men nu till anledningen till att ännu färre engelskpråkiga pedagoger känner till Freinetpedagogik. Den amerikanska forskaren Victor Acker har intresserat sig för Celéstin Freinet och skrivit om hans liv i boken Celéstin Freinet(1896-1966):A Most Unappreciated Educator in the Anglophone World.

I en ytterligare text, en forskningsöversikt där han studerat Freinets korrespondens till och från pedagogiska kontakter och myndighetspersoner har Acker (2000) också frågat sig varför Freinet inte finns översatt till engelska eller varför hans idéer inte spridit sig till engelsktalande länder. Han har funnit följande anledningar: Freinet var vid ett tillfälle inbjuden till en pedagogisk konferens i Storbritannien. Han deltog på konferensen men ansåg att innehållet inte motsvarade det han själv tyckte var viktigt. Han menade på att deltagarna pratade mycket men att de inget sa. Av Freinets korrenspondens går det att tolka att Freinet själv inte var vidare intresserad av ytterligare samarbete. Vidare gjorde sig Freinet impopulär på grund av sin inställning till scoutrörelsen. Av Acker (2000) framgår att Freinet inte var en förespråkare av scoutrörelsen både av politiska (Att scoutrörelsen inte tog de fattigas parti) och av religiösa skäl.

According to Freinet, scouting was not a proletarian organization, it was a reactionary-based ideology. (Acker, 2000, s. 20)

Huruvida Freinets åsikt var känt av Baden-Powell eller inte framgår inte helt men oavsett det kan ogillandet ha varit ömsesidigt. Det kan tolkas att Freinet å sin sida blev motarbetad av Baden-Powel av politiska skäl.

To Freinet, the importance was to offer the workers a pedagogy that would free them, but Baden-Powell and his movement blocked Freinet's ideas from expanding into England. (Acker, 2000, s. 19).

Acker konstaterar vidare att de pedagogiska frontfigurerna i de engelskspråkiga länderna inte ansåg sig behöva fler inspiratörer kring pedagogiska idéer. De hade redan tillräckligt många inom sin egen språkgrupp, till exempel John Dewey, och samarbetsförsöken med Freinet över den engelska kanalen rann med tiden ut i sanden.

Det dyker då och då upp engelskspråkiga pedagoger och pedagogiskt intresserade som tycker att Freinet kan erbjuda dem något. Bland annat en skribent som använder sig av Reading and Writing projekt som, enligt mig, går väl in under synsättet i Freinetpedagogiken. I tidskriften The reading teacher (1994, nr1, s.87) jämför författaren Lucy Calkins Writing Project och finner många likheter med Freinets fria texter. Författaren avslutar sin jämförelse med ”It's strange that so few Americans have heard of him”.

Ett mål vi absolut bör ta oss är att sprida kännedom om Freinetpedagogik såväl ”over there” som ”over here”.

Källa:

Acker, V. (2000). Célestin Freinet (Contributions to the study of education, 78). Westport, CT: Greenwood Press.