De franska eleverna har fått bo hos värdfamiljerna som om de vore deras egna barn. Allt började med ett besök hösten 2022 av en grupplärare från Nantes som ville se hur vi arbetar på vår Freinetskola. Initiativet kommer från Gwen Bérillon som är en engagerad representant för den internationella Freinetrörelsen. Hon sökte medel från Erasmus+ för att kunna genomföra detta projekt.



Erasmus+ är EU:s program för utbildning, praktik, ungdomsutbyten och idrottsprojekt i EU. Erasmusprogrammet 2021–2027 har ett starkt fokus på social delaktighet, den gröna och den digitala omställningen och ungas delaktighet i det demokratiska livet. Efter besöket 2022 fick vi frågan från Gwen, om det skulle vara möjligt att ta emot en grupp elever och skapa ett utbyte genom Erasmus. Det var två av oss lärare som blev lite mer intresserade av förslaget, Manja Warger Seihine, som arbetar på lågstadiet och förskolan och jag själv, Carin Feldman som arbetar på högstadiet med elever från år 6-9.



Jag började med att fråga våra elever, hur skulle det vara att få ett besök från en skola i Frankrike, tror ni? Finns det någon som skulle tycka det vara kul att till och med ha några boende hemma hos sig? Därefter var det som att ha satt en snöboll i rullning! Flera familjer anmälde intresse och efter det fick vi accepterat från vår rektor Christina Frostung att kunna erbjuda både frukost och lunch om det skulle bli ett besök. Med den informationen började Gwen fylla i ansökan till Erasmus. Syfte och mål med resan, antal dagar och hur många somskulle kunna åka med osv.



Målet i korthet med besöket var att få utveckla engelska språket för kommunikation och att skapa ett möte mellan elever i skolor från olika länder för att lära sig om likheter och skillnader i skolans kultur och skolans demokrati. Det enda jag behövde göra för att ansökningen skulle bli giltig var att ta reda på vår skolas ID (OID) och skapa en pro l för vår skola på EUs hemsida. Inför besöket har sedan våra elever fått planera olika aktiviteter på engelska. De fick tänka och bestämma själva och det blev flera olika guidade turer, att lära ut något på engelska som till exempel ritkursen på Masthuggsberget och andra jobbade med att instruera i lekar och spel. Man övade på skolan i tvärgrupper mellan år 5, 6 och år 7 för att det skulle sitta bra innan besökarna anlände. Det enda som var lite tråkigt var att när vi väl hade dem på plats var det några enstaka som inte fick tillfälle att genomföra sin egen planerade aktivitet, men jag skulle nog kunna påstå att alla ändå har kunnat vara delaktiga på olika sätt. Defranska eleverna kom och fick plats i hemmen och vi fick alla öva på att prata mer engelska än någonsin. I vissa fall hade besökarna stor tur och hamnade hos föräldrar som till och med kunde tala franska, men annars var det engelska som var det språk som vi kommunicerade på.




Man kan nog lätt säga att det har skapats vänner för livet, och att man kunde känna så här efter bara en vecka överraskade oss alla! I början var alla lite blyga men allteftersom vi lärde känna varandra blev det mer avslappnat men framförallt roligt och till och med gränslöst kul i vissa tillfällen! Eleverna på vår skola har varit fantastiska, de har visat sig väldigt öppna och världsvana. De franska eleverna har blivit bemötta med stor gästfrihet och omtänksamhet och även om det hände mycket i skolan på skoltid var det mycket som hände på eftermiddagar och kvällar! Vi hade en spelkväll med Swedish fika och musik på skolan, men annars har våra värdfamiljer stått för en fantastisk vecka med massor av spontana aktiviteter. De säger också att de är så glada efteråt, att de vågade och vann så mycket på dessa möten!




På dagarna började vi varje dag med frukost kl 7.30, tillsammans med eleverna som var värdar. Sedan har de deltagit i lektioner i franska, engelska, slöjd, bild och idrott. På flera av lektionerna höll eleverna i aktiviteter så som guidade turer, workshops och lekar och spel. Det har spelats fotboll, brännboll, kubb och innebandy. Det har ätits kanelbulle i Haga, haft ritkurs på Masthuggsberget och skapats na smörknivar i slöjden. Dessutom har eleverna hållt i en rad guidade turer i vår omgivning som till exempel Gathenhielmska reservatet, Masthuggskyrkan och ett uppskattat museibesök på Sjöfartsmuseet.




Manja var på skolan tidigt varje morgon och ordnade med frukosten och tog med de franska eleverna till förskolan en dag och visade hur man använder bokashi för odling av grönsaker. Vi lär också barnen om naturens förmåga att ta hand om olika avfall med material fastspikat på en bräda som man sedan grävde ner. Eleverna var också med och grävde upp en planka som har till syfte att visa hur olika material bryts ner efter att ha varit nedgrävt under jorden under lång tid. De har även fått vara med ettorna och lekt lekar på skolgården. I årskurs tre var de med på Manjas lektion där de har massage, ett program vi kallar " livsviktigt" med 5-7 åringar. Manja berättar: ”Jag startar alltid lektiornen med "kompisberöring" som gynnar vänskap och motverkar mobbing. De franska eleverna ck vara med på hur vi gör när vi har kompismassage i klass 3. Jag frågade de franska eleverna efteråt hur de upplevde massagen. De berättade att det var bra och avslappnande. De har inte gjort det i sin skola. Benoit förklarade att under pandemin var ju skolorna stängda och efter pandemin när de öppnade skolorna igen var alla rädda för att röra vid varandra. 




Även lärarna och eleverna från Simone Veil har bidragit, de demonstrerade ett antimobbningsprogram som vi genomförde med årskurs 7. Eleverna från Nantes hade också förberett presentationer av sin franska skola och deras solidaritets- och välgörenhetsprojekt “Soli Simone”. Dessa höll de på engelska för årskurs 7. Under franskalektionerna ck våra elever möjlighet att prata franska ”på riktigt” och bättre läge för motivation kan man nog inte skapa! Snöbollseffekten veckan efter besöket med brevskrivande elever på engelsklektionen har hängt i, det är inte alltid eleverna haft sådan energi på läsårets näst sista lektionstillfälle!




Ett av de övergripande målen med besöket var att ta reda på vad eleverna tycker om sin skola och hur en skola som tar hand omderas behov borde se ut. En workshop med år7 där de fick diskutera utifrån ett givet mål, med olika perspektiv på vad man behöver i en skola. Hur ser behovet ut? Efter diskussionerna fick eleverna fortsätta i sina grupper och måla och rita en skola med rubriken Our future dream school. Resultat från denna workshop och hela resan kommer att kunna presenteras på enstörre RIDEF-konferens i augusti i år, där Gwen Bérillon kommer att medverka . (Rèunion International De Educacion Freinét) som kommer att hållas i Oaxaca, Mexiko.



En vinst med hela detta evenemang har varit att se våra elever växa och ta stort ansvar för att besöket skulle bli lyckat. Lyckan var att få uppleva möten som skapat stor glädje och lekfulla lösningar för att kunna nå fram i kommunikationen. Upptäcka att det ger så mycket att få ta emot och vara värdar och framförallt vilken tomhet och saknad som de lämnade efter sig. Familjer som upplever att de fått göra något tillsammans som familj som var något nytt och utöver det vanliga har skapat en sammanhållning, till och med höjd självkänsla för att inte tala om alla glada minnen som man kommer kunna prata om länge.En annan familj som hade fyra av besökarna hos sig, beroende på att en annan familjs förälder blev sjuk plötsligt, hade förstående nog en mycket intensiv vecka. Samarbetet mellan övriga värdfamiljer underlättade då de träffades på eftermiddagar, hade grillkväll i ett kolonilottsområde och samlingar hemma med musik och skoj. Efteråt var de helt slut men väldigt glada över att ha fått möjligheten att få sina barn att börja prata mer franska, som en av de stora vinsterna med mötet. Veckan efter har de haft tät kontakt med barnen och känner att de fåttriktiga vänner för livet.



Min egen upplevelse är också att det varit enormt givande och jag önskar verkligen att detta var något som alla barn borde få möjlighet att vara med om någon gång under sin skolgång. När elever planerar, genomför och deltar i varandras undervisning använder vi oss av arbetets pedagogik i Freinetskolan där man ser elevens delaktighet som det centrala i undervisningen. Möter man dessutom främmande människor och lär känna dem så lär man sig mycket om sig själv och ser sin roll på ett nytt sätt. Det är väldigt nyttigt att få perspektiv på det egna jaget. Det är även en viktig demokratifråga, att få lära känna människor över gränser, få sina fördomar prövade och förstå att oavsett var vi kommer från är likheten större än skillnaden mellan människor.



Det skulle dock vara en fördel om fler lärare engagerade sig och kunde se det positiva i det.Vi kommerdefinitivt att göra om det om tillfälle ges, det enda som ligger som ett hinder är att man behöver vara er än en som engagerar föräldrar, lägger schema och verkar för att få allt att klaffa. Nu hade vi en enormtur med engagerade föräldrar som kunde ta stort ansvar och skapade en grupp så snart de visat intresse som värdfamiljer. Även föräldrar som inte varit värdar men som engagerade sig för att kunna delta i eftermiddags- och kvällsaktiviteter betydde mycket. Innan vi skildes åt med Gwen, hade vi redan börjat smida planer för en fortsättning, men hur och när är fortfarande en fråga. Vi är tacksamma för alla värdfamiljer som gjort detta möjligt och skapat oförglömliga minnen för alla inblandade! Men det funkade också så bra på grund av att alla lärare; Salim, Cecilia, Maja, Linda S, Therese och Stefan!, Linda C och Anneli, planerade så att de fick med eleverna från Frankrike och gjorde dem delaktiga på sina lektioner. Slutligen behövdes även a-lagets stöd, som trots att de aldrig fick möjlighet att vare sig protestera eller välja om detta skulle bli av eller ej; Malin, Nadja, Markus, Anton, Marino, Cecilia och Linda C, tack för att ni tålmodigt lämnade utrymme för att göra det möjligt! Tack Christina, vår rektor och ledare på Freinetskolan Bild och Form, för att vi trots allt har kunnat skapa ett stycke historia för våra elever i livet med Bild och Form!

Carin Feldman, Manja Warger Sehine


Utvärdering av elever från 6:an och 7:an:


Årskurs 7 Vi tyckte att antimobbningsprogrammet var väldigt intressant, också för att se hur de såg på mobbning och hur man kan tänka när man i samhället delas in i osynliga grupperingar. Om man inte passar in, hur det känns och vems ansvar det är att alla känner sig inkluderade. Det var så kul att man kunde kommunicera trots att man inte alltid kunde förstå språket. Särskilt på luncherna när man talade fritt och behövde säga saker



En annan rolig grej var när vi pratade om drömskolan och jämförde våra skolor och sedan målade vi dem efter hur vår drömskola skulle kunna se ut. Roligt med att träna på samarbete när vi hade orientering. Vi kunde lära känna varandra och pratade om drama mellan kompisar och folk i våra skolor som vi lovade att absolut inte berätta om för någon… Skulle vara fantastiskt om vi också fick åka till dem! Vi vill jättegärna det!



År 6 Det var så roligt att gå ut med dem i naturen på bildlektionen. Trevlig att få möta elever från en annan kultur. Vi hade Playground på fredagen och de fick vara med och ge lite hjälp att starta igång våra aktiviteter. Ibland var det lite stelt och man visste inte vad de pratade om, ifall de snackade skit om oss. De var inte lika bra på engelska som vi.



Det var en fin upplevelse att få ha en liten grupp och lära ut något och få prata både franska och engelska på riktigt. Vi hade en drawing tutorial. Kul att göra detta och vill gärna göra det igen för att få träffa folk från en annan kultur och få veta lite om hur dem har det. Kul för att göra något som bryter mot det vanliga.Det bästa var att få presentera och ha guidade turer och att få ha franskalektion med de franska eleverna. Roligt att få spela fotboll, de var jättebra på det.



Vi spelade King också och det var kul. Vi hade roligt när vi spelade kubb med dem och det var roligt för dem också. Det var en roli aktivitet för att lära känna varandra och skratta och ha roligt med varandra. Vad hände med vissa aktiviteter? En del saker som vi planerat blev aldrig av. En viss besvikelse över det men vi deltog ändå i andra saker och fick möjlighet att träffa dem då.