Vi gjorde den här föreläsningen för att:

• Världen är åt helvete med krig både runt hörnet och långt bort.
• Salemmarschen har återuppstått efter 15 års uppehåll.
• Gängkriminella härskar i ”orten” och allt yngre barn blir utförare av grovt våld.
• I Malmö målas hakkors på den judiska skolan.
• Demokrati är viktigare än någonsin – och utbildning!
• Det blåser bistra vindar i skoldebatten – kanske är behaviorismen på väg tillbaka?
• Freinets konstanter kan hjälpa läraren att navigera i nutidens utmaningar i undervisningen och i samhället.
• Vi får inte ge upp demokratin. Vi måste värna den. Vi måste visa att ord är viktiga.
• Hårdare tag hjälper inte.

Vi valde ut några av Freinets konstanter för att ge exempel på den väg som Freinet menade skulle kunna bromsa utvecklingen, som ju inte alls var något nytt. Gängkriminella har alltid funnits, både i Sverige och i resten av världen. De har bara ändrat karaktär lite. Däremot menade vi att skolan kanske är ännu viktigare för att vända utvecklingen nu. I skolan fostras både intellekt och karaktär och det gäller att ta fram de potentialer som barn och elever har.

Freinets Konstant nummer 14 beskriver intelligensen: 

Intelligens är inte, som den traditionella pedagogiken förkunnar, en specifik förmåga som fungerar i ett slutet kretslopp, oberoende av andra vitala element hos individen.

Och Konstant nummer 15:

Skolan odlar bara en abstrakt form av intelligens, som manifesterar sig utanför den levande verkligheten genom hantering av ord och idéer som har fixerats i minnet.

En av grundarna till Freinetrörelsen i Sverige var professor Lars Lindström. Han menade att den kreative undersöker, prövar, förkastar, lär av förebilder och researchar. Kreativitet är beroende av kunskap och lärande. Kreativitet kommer inte av sig själv utan behöver tränas.

Den kreative är till skillnad från problemlösaren missnöjd!

Kommentar: Kreativitet är enligt forskaren PhD Terry Roberts en av framtidens viktigaste förmågor, påpekade föreläsarna, vilket torde innebära att det är mycket viktigt för skolan att ge kreativiteten utrymme.

Konstant 9 säger:

Vi måste motivera arbetet.

Läsning är positivt och läsarna läser gärna om sig själva; sådant som handlar om ungdomarnas liv. På 90-talet läste eleverna Ondskan av Jan Guillou, På 2010-talet läste de om Zlatan och nu läser de Nora Khalils böcker Yani och Abow. All litteratur med hög igenkänning har samma effekt. Barnen läser. De läser ju om sig själva!

Själva innehållet, själva stoffet är viktigt.

I boken Skolan som skyddsfaktor: evidensbaserade metoder mot utanförskap. (Inger Nordheden och Ann S Pihlgren (red) Studentlitteratur 2025) berättar Maria om vikten av att vara djupt engagerad i sitt lärande och att stoffet berör. Freinets tankar har lett oss till att vissa metoder inte duger och att andra leder framåt. Gruppens betydelse är centralt här.

Kommentar: I tidningen Grundskolläraren nr 5, 2025 beskrivs Nora Khalils arbete med sin senaste bok, FC Alby Stars, då elever från åk 5 på Albyskolan deltog i arbetet med bokmanuset.  

Konstant nummer 24:

Skolans liv förutsätter samarbete, det vill säga de som använder den, inräknat lärarna måste tillsammans organisera skolans liv och arbete.

Samverkan blir livsnödvändigt.

I ”Skolan som skyddsfaktor” beskriver vi olika exempel på hur man kan organisera skolan så att det blir möjligt.

Andra som tänkt som Freinet är tex Januz Korsczak och John Dewey. Vi vuxna behöver förstå varifrån vi fått de tankar och idéer som präglat vårt val av pedagogisk inriktning.

Konstant nummer 18:

Ingen, varken barn eller vuxna, tycker om kontroll och bestraffning, som alltid uppfattas som ett angrepp på värdighet, särskilt om den utövas offentligt.

”Det håller att inte enbart tillrättavisa barnet, utan att hjälpa det till att lyckas övervinna sina fel.”

Konstant 3:

Ett barns beteende i skolan är en produkt av dess fysiologiska, organiska och konstitutionella tillstånd.

”Barnen är precis likadana som ni.”

Hjalmar Söderberg skrev: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Konstant nummer 22:

Ordning och disciplin är nödvändiga i skolan.

”Vi har behov av en djupgående ordning som är rotad i elevernas beteende och arbete, en verklig motiverad livsform som barnen själva önskar.”

Två faktorer som är av vikt är för att lyckas med att få elever att klara skolgången är att:

• Systemet bygger på yttre kontroll eller inre kontroll
• Lärarens system är avläsbart för eleverna

Kommentar: I föreläsningen berättas att ordning skapas genom att vara tydlig med ramar och förväntningar genom yttre kontroll men i förlängningen är det viktigt att få eleverna att själva ta ansvar för ordningen. Då går det över från yttre kontroll till en inre kontroll som i längden är hållbart för eleven. Läraren kan då bli ett stöd (scaffolding) för att upprätthålla ordningen. Ett lästips här kan vara boken Lärarens ledarskap, Ann S Pihlgren och Mikael Jensen (red) Gleerups 2022.


Konstant nummer 30:

Till sist en konstant som ger berättigande åt våra trevande försök och gör våra handlingar meningsfulla: det optimistiska hoppet om livet.

Med dessa ord avslutade vi vår lilla reflektion över hur vi ska kunna vända en, som vi uppfattar, negativ skolutveckling. Igen. Tro oss; vi har varit med förr och kan konstatera att utveckling går i cykler! Det krävs mod! Och det har Freinetpedagoger!