Det vi läser i historieböckerna idag, har dessa hundraåringar upplevt och skapat. De har gått från ett samhälle där mödrar inte hade rösträtt, där hus knappt hade någon elektricitet och där svenskarna tillsammans försökte hålla sig utanför kriget. De gick från detta till det globala samhället som Sverige idag är med i. Hundraåringarna var med när Sverige gick från ett fattigt land i Europa till att bli ett av de rikaste industriländerna i världen.
Denna generation har varit med om saker som vi aldrig kommer få uppleva själva. De har levt ett liv som bidragit till vår tids utveckling och deras olikheter har gjort Sverige till det land det är idag.
Carl von Sheele har valt ut ett femtontal hundraåringar och gjort en utställning där man tydligt kan se skillnaderna på hur det var att växa upp för hundra år sedan och hur det är att leva idag. Utställningen finns att besöka på Arbetets museum och kommer finnas kvar till och med 31 maj.
Hundra år är väldigt lång tid och mycket har hänt under dessa år. Hundraåringarna berättar kortfattat om deras liv och förändringarna som skett.
Gösta Steen berättar att när han började jobba som femtonåring så låg lönen på 25 öre i timmen vilket är en stor skillnad mot den lön vi får idag.
Anahit Sarraf har en tatuering på bröstet som ständigt kommer påminna henne om när hennes föräldrar blev mördade i det turkiska folkmordet på Armenier under första världskriget. Tatueringen fick hon av några kurder som tog hand om henne.
Stina Brita Rosengren var med i en gymnastikuppvisning under OS i Berlin 1936 och såg Hitler och den svenske prinsen i publikhavet.
Trots dessa mörka historier så sticker Jan Rådbergs historia ut. Han har levt ett så bra liv som möjligt och gjort det han tyckt varit roligt. ”Folk tror att jag måste ha skött mig kolossalt bra som har blivit så gammal, men nej, det har jag inte. Jag har gjort allt som jag tycker är roligt, sjungit och dansat.”
En annan historia som sticker ut är Dagny Carlssons historia. Hon bestämde sig för att gå en datakurs för att lära sig att blogga när hon var hundra år.
Här kan ni gå in och läsa hennes blogg:
http://www.123minsida.se/Bojan/99578338
Utställningen är verkligen sevärd och vi rekommenderar den starkt. Vi tycker det är viktigt att man tar vara på det som finns kvar eftersom att deras generation snart inte längre finns kvar. Som vi skrev i början av artikeln så har hundraåringarna upplevt väldigt mycket och sett hur Sverige har växt och utvecklats. När Dagny Carlsson var liten fanns det inget internet och det fanns inte en tanke på att något så stort skulle kunna utvecklas. Idag sitter hon med en blogg som varit en av de största i Sverige.
