”Bra träning inför det riktiga valet”

På De Geergymnasiet lyser solen in genom takfönstret på den hastigt omarrangerade skolsalen. Stolarna har blivit flyttade till ett annat klassrum. På plats finns istället ett bord med valsedlar, fyra gröna valbås och en låda vaktad av samhällslärare där en ska lägga ner sin röst.
     Jag kan nästan ta på tystnaden. Det är bara en liten grupp i taget, ungefär sex stycken, som får rösta samtidigt. Stämningen känns högtidlig, som om ett påtagligt allvar har lagt sig över rummet. Det är dags att rösta.   
     Med några valsedlar i handen går jag bakom en av de gröna skärmarna för att lägga ner min röst i ett kuvert. Lite nervöst är det, jag vill inte råka göra något misstag så att min röst blir ogiltig. När jag känner mig redo går jag och överlämnar kuvertet till valfunktionärerna som bockar av mig. Sedan lämnar jag vallokalen tillsammans med de andra som precis har röstat.
     Två av dem är Dennis Karlsson och Evelina Bravo, samhällselever i årskurs två. När jag frågar dem vad de anser om att rösta i ett skolval kommer ett bestämt svar från Evelina. 

     - Det är bra träning inför det riktiga valet.

”Det känns verkligen så viktigt”

Bra träning eller inte, faktum kvarstår att valet känns verkligt och ser verkligt ut, men i realiteten spelar det ingen roll vad du röstar på. Rösten har ändå ingen makt att påverka. Jag frågar Dennis och Evelina om de inte tycker att det känns meningslöst att rösta i ett skolval, med tanke på att deras röster ändå inte kommer göra någon skillnad i det riktiga valet. Båda två skakar på huvudet innan jag är klar med att formulera meningen. 

     - Skolvalet är jättekul, utbrister Dennis. Man blir mer engagerad och får bättre koll på politik. Det är viktigt och alla behöver det för att bli mer medvetna.
     - Ja, det känns verkligen så viktigt, fast det egentligen inte är det, eftersom de gör det som om det vore på riktigt, konstaterar Evelina.
     En lång kö av elever från en annan klass står nu och väntar på att det ska bli deras tur, ivrigt viskandes med varandra. Frågor som Vet du vad du ska rösta på? och Har du bestämt dig? ekar i den annars tysta lokalen. Jag får uppfattningen att även om det är på låtsas, är faktiskt de flesta elever väldigt engagerade i skolvalet och tar det på allvar. Karin Kristensson, sextonårig elev på De Geergymnasiet, är en av dem som bekräftar mina funderingar. Hon visar sitt engagemang genom att ge uttryck för sin besvikelse över att skolvalet inte är ännu mer trovärdigt. 

     - Jag behövde inte visa leg. Det hade känts formellt och roligt att behöva bevisa vem jag är, som om det verkligen vore på riktigt, men de sket i det, suckar Karin dystert och syftar på 

valfunktionärerna.
     Ett skolval är annars uppbyggt på samma sätt som ett vanligt val med valsedlar, skärmar och rösträknare. Precis som på riktigt så gills inte din röst om du skulle klottra på valsedeln, vika den eller lägga två röster i ett kuvert. Skillnaden är, självfallet, att väljarna går på högstadiet eller gymnasiet. Det finns också valfunktionärer, som enligt Karin, inte tar sitt jobb att övervaka valet på tillräckligt stort allvar. Men funktionärerna är inga främlingar, de är skolans samhällslärare.
     Det var samhällslärarna som tog initiativ till skolvalet på De Geergymnasiet och som nu arrangerar det hela, utan kostnad förutom tid och engagemang. På en del andra skolor i Norrköping är det Elevkåren som har hållit i skolvalet. Där har det varit elever som beställt material, gett ut information till lärare och bjudit in ungdomsförbund och politiker till debatter.          Myndigheten För Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) är de ytterst ansvariga för skolvalet 2014 och uppmuntrar just Sveriges Elevkårer eller Sveriges Elevråd att hålla skolval. Men om du skulle vara en helt vanlig elev som vill ha möjlighet att rösta kan du prata med din skolledning och med deras godkännande själv arrangera det hela! 

Skolvalets baksida

Hela konceptet med skolval känns faktiskt ganska logiskt. Men jag är nyfiken och frågar Dennis och Evelina om de, trots sina lovord om saken, anser att det kan finnas några negativa aspekter med att ha val för ungdomar. 

     Båda funderar ett tag innan Evelina sätter ord på sina misstankar.
     - Jag tror att det kan bli en grupptrycks-grej, medger hon. Att man röstar på något bara för att alla andra gör det.
     Det vore självfallet något väldigt oroande, speciellt med tanke på att studier visar att ungdomar oftast fortsätter att rösta på det parti de röstade på första gången. Då bör det ju förhoppningsvis vara ett parti en faktiskt sympatiserar med.
     Dennis, däremot, är orolig för att något annat kommer hända.
     - Jag tror att skolvalet kan bli till en sådan här skämtsak, typ ”höhö, vi röstar på SD” bara för att provocera och för att man inte tar det på allvar, men det är inget att skämta om. 

Påverkan socialt 

Syftet med skolval är enligt MUCF att uppmuntra ungdomar till debatter, stärka demokratin i samhället och ge ungdomar en chans att få yttra sig i samhället. Sammanfattningsvis anser de att skolval gör att ungdomar blir mer intresserade av, och engagerade i, politik.
     Runt omkring oss går elever i par eller i grupp och pratar uppspelt med varandra. Många av samtalen cirkulerar faktiskt kring politik. Tonfallen varierar från ivriga till hätska, men ingenstans syns likgiltighet till. Det verkar som om MUCF åtminstone delvis har lyckats. Ungdomar har börjat engagera sig och det både syns och hörs. Det sociala livet på De Geergymnasiet har förändrats. 

     - Ja, på grund av politikerbesöken har det faktiskt blivit fler och större diskussioner över huvud taget, anser Dennis. Evelina håller med och tillägger att det aldrig brukar vara det annars.
     - Jag har också börjar prata med fler personer efter att partierna kom på besök på skolan. Man märkte vilka elever som brydde sig och tyckte som en själv, anmärker Evelina. Man märkte också vilka som inte brydde sig och dem har jag tagit avstånd ifrån.
     Dennis nickar och säger att det blivit lite negativ stämning på skolan mellan vissa grupper och individer med olika åsikter.
     - Det har splittrats mer också, säger han.
     Med de orden går Dennis och Evelina vidare till sin lektion. Själv samlar jag ihop mina saker och det är med en känsla av uppskattning för den här lärorika parentesen i skolåret som jag lämnar skolvalet bakom mig. Jag ser redan fram emot nästa val, då jag får rösta på riktigt.