Lukas siktar mot filmhimlen

Under hela Lukas liv har hans föräldrar varit engagerade i teater, musik och film. Hans mamma har jobbat som teaterpedagog och musiklärare och hans pappa har jobbat som filmpedagog och filmare så länge Lukas kan minnas. Deras påverkan på Lukas har varit stor, det är inte så konstigt att Lukas blev som han blev med föräldrar som hjälper och stöttar honom genom allt. 

- Jag är alltid tacksam för mina föräldrar som alltid har varit stöttande.

Från teater till film

När Lukas var 14 år var han med på en musikal för första gången i sitt liv. Hans roll var livvakten Angus i Kulturskolans uppsättning av Macbeth. Han berättar att det var hans mamma som fick honom att följa med henne dit för att hon var med och höll i musikalen. Innan dess hade han inte ens tänkt på skådespeleri. Men det blev en dröm något år därefter. Då var han med i två till musikaler och han förstod att teater var något han verkligen vill hålla på med. Så för att rusta sig för framtiden   skaffade han sig en egen skådespelar-agent redan vid 15-års ålder. 

I början fick Lukas göra mycket statistjobb. Han var med som en statist i filmen “Den blomstertid nu kommer” som är en svensk thriller-katastroffilm som hade svensk biopremiär 2018. 

- Småroller här och där, då det är i princip omöjligt att få en stor roll på direkten. 

Den största rollen som Lukas har haft hittills är i Tv-serien “Åreakuten” på ViaPlay. Men hans favoritroll hittills är i koncepttraileren “Ödesväv” som är en berättelse satt i en fantasivärld som hans pappa gjorde med sitt företag. De gjorde den för att visa den för produktionsföretag för att kunna göra en serie av den. Lukas har rollen som huvudkaraktären i “Ödesväv”, han kände att det finns mycket att utveckla hos denna karaktär och eftersom han visste att om han gör ett riktigt bra jobb i den här rollen, då har han större chans att få rollen om den blir till en tv-serie. Dessutom så är den fantasy, vilken är Lukas favoritgenre när det gäller film. 

-En roll som har fått mig att drömma lite.  

Efter ett tag märkte Lukas att han trivs bäst framför kameran, så han bestämde att han vill jobba genom film istället för teater. ,Trots att han tycker det kräver mer jobb inom filmbranschen än teater och speciellt när det gäller jobbsökande. Då enligt Lukas det svåraste i filmbranschen är att söka jobb, inte att jobba framför kameran.

-Man får ett nej femtio gånger innan man få ett ja.  

Men trots att han kände att film passar honom mer än teater, gick Lukas teater på De Geergymnasiet och tog studenten i år. Något som hjälpte honom att utveckla sina skådespelerikunskaper och hans konstnärlighet. 

-De Geergymnasiet hjälpte mig framför allt att växa som person.  

“Kalla mig typ ett”

Mitten på vårterminen i tvåan gjorde Lukas en monolog för en skoluppgift i skolan. Då skrev han ett helt manus som var jättebra. Ett år senare omarbetade han manuset till en film till sitt gymnasiearbete. Han regisserade, skrev, producerade, klippte och skådespelade i filmen. Med sitt gymnasiearbete kvalificerade han sig direkt till Sweden films awards. 

-Jag tänkte om jag ska göra något i skolan, då ska jag göra någonting jag kan även använda utanför skolan.

Lukas berättar att filmen “Kalla mig typ ett” är en kortfilm som handlar om en mystisk vetenskapsman som sitterpå sitt kontor och ger order genom en gammal telefon. Samtidigt  pratar han med en tavelbild som han har på sitt kontor, man vet inte riktigt vad är det som sker i början, då filmen byggs upp från början till slut och har en “punchline” i slutet. Filmen är personlig och tar upp mycket fakta om sjukdomen diabetes typ ett, vilket drabbat Lukas. 

-Man undrar vad är det för vetenskapsman, vad gör han på sitt kontor, vilka är de han ger order till och framför allt: vem är det som är på tavelbilden.  

Men vem är på tavelbilden då?

-Man ska inte säga slutet, herregud, säger Lukas skrattande. 

Han förklarar att han ville göra en film som är personlig, äkta och verkligt för alla tittare, även om det inte är så jätteverkligt med en vetenskapsman som skickar order genom en gammal telefon på ett kontor, men den ska kännas riktigt och nå hjärtat.  

-Filmen är en konstnärlig självbiografi blandat med drama, skulle jag kalla den. 

Just nu jobbar Lukas väldigt mycket med att skicka filmen till flera olika filmfestivaler. 

- Har man en jättebra film som är färdig, då borde man göra något mer med den.

Filmen “Kalla mig typ ett” har varit med på två filmfestivaler än så länge och vann båda! Då han vann Guldsvanen i Östs tävling för unga filmare och vann hedersomnämnande i Novemberfestivalen som fick filmen att komma vidare till finalen i Sweden films awards. 

-Jag känner mycket nervositet men det är ändå lite roligt fast på ett läskigt sätt.  

Framtidens planer 

Lukas absolut högsta dröm är att vara med och skådespela i de absolut största produktionerna med bästa regissörer i hela världen. Att verkligen få jobba så professionellt med skådespelare det bara går att göra och göra en riktigt “masterpiece” är vad han vill uppnå i livet. För att uppnå drömmen har Lukas en tydligt plan som han ska följa. Nu har Lukas inga filmer eller serier som han håller på med, utan han går på folkhögskola för att plugga upp sina betyg. När han är klar med skolan ska han jobba i ett år. Efter det ska han åka till Kanada och plugga till skådespelare på Vancouvers filminstitut. Men varför just den här skolan? 

-Jo, jag hade lite förtur faktiskt, då jag lyckades få ett möte med antagningschefen till Vancouvers filminstitut och han var jättenöjd efter mötet.

Med en egen skådespelareagent, egen film och vidare utbildning kommer Lukas Ahlin, den ambitiösa unga killen med stora framtidsplaner, förverkliga sin dröm.