De Geergymnasiets tidning på webben
Förstasidan

« Föreg. Nästa »


Artiklar

Början på framtiden


Clara Kyrklund 2016-11-25


Hur är det egentligen att vara ny på universitetet idag och behöva anstränga sig hårt för att i slutändan kunna få sitt önskade yrke? Det är något studenten Oscar vet, som nyss gett sig in på civilingenjörsprogrammet.

Söndag förmiddag och himlen är målad i grått. Jag går in genom den tunga porten och stänger ute oktobervindarna. Direkt möts jag av den välbekanta trapphusdoften som jag ända sen liten har varit förtjust i. Inifrån lägenheten hörs muntra röster varav en sjunger på en gammal nostalgisk barndomslåt. Efter att ha ringt på dörrklockan ett par gånger byter jag taktik och knackar istället kvart över elva - halv tolv. Dörren öppnas och jag möts av studenten Oscar Gustafsson som verkar vara på ett gott humör idag. Inne i lägenheten är det hemtrevligt och städat, inget jag direkt associerar till en students lägenhet. Oscar pekar på väggen där märken från en ringklocka som en gång existerat suttit. Vi går in i köket och jag börjar duka upp mitt material.  Jag hälsar på Oscars sambo som också är närvarande och som frågar vad jag skulle vilja ha i mina croissanter som hon håller på att stöka med. I doften av de gräddande croissanterna sätter Oscar och jag oss ner för att prata om hur det är att vara nybliven student på Campus Norrköping vid Linköpings Universitet.

 

Linköpings Universitet erbjuder flera inriktningar, de har fyra campusområden varav ett ligger i Norrköping och är relativt nytt. Där läser Oscar utbildningen civilingenjör med inriktning elektronikdesign, som även brukar förkortas GD. Skälet till att han vill studera detta är att han efter högskolan vill kunna utveckla proteser.

-  Jag vill gärna jobba med hård- och mjukvara, och utbildningen har en väldigt bra inriktning som gör att jag kan jobba mot organisk elektronik senare. Så på år fyra-fem kan jag börja rikta in mig och då kommer jag att ta mig lite mer mot bioelektronik och organisk elektronik, säger han engagerat och med kroppen lätt framåtlutad.

 

Vi fortsätter att diskutera över köksbordet och han berättar hur svårt det kan vara att hitta studentbostad om man är flera som söker och vill bo tillsammans, men att det för deras del inte var besvärligt att hitta lägenhet då de redan bodde i Norrköping från början. Han nämner även att han jämfört med några av sina klasskompisar bor väldigt billigt vilket är fördelen med att bo två.

 

Framtiden som morot

Oscar förklarar att flera i hans klass hade denna linje som fjärde eller femtehandsval vilket är tråkigt, men att det är ett par stycken som är extra intresserade av vad kursen har att erbjuda. Han trivs med klassen som är på runt trettio elever där nästan alla är från olika delar av Sverige och han säger att han har funnit ett gäng som umgås och klickar med varandra.

 

Han var i början av läsåret väldigt exalterad och beskriver hur han varje dag efter skolan kom hem till sin sambo och berättade hur upprymd han kände sig och hur roligt det varit.

- I början hade vi mycket gemenskapslekar och aktiviteter, så det var väldigt roligt att få lära känna en massa nya människor. De äldre studenterna gav oss även lite mer insikt i vad vi faktiskt har valt för program. För även om jag läser på vad det är jag ska gå och vilka kurser det kommer att innehålla, så förstår jag ju inte efter att ha läst varje kursbeskrivning vad jag egentligen kommer lära mig på varje kurs, säger Oscar med tillhörande gester.

 

Vad de äldre studenterna sa gjorde honom ännu mer motiverad till att ta tag i sitt arbete och han ser redan fram emot framtida projekt. Något han tyckte var mindre positivt var tempot i början som tog tid att vänja sig vid. Innan universitetet jobbade Oscar utomlands som teknisk support och tycker att intensiteten överlag var ett stort steg. Han säger att man får mindre tid att reflektera och förstå det man fått lära sig på föreläsningen innan det ska utföras praktiskt, jämfört med gymnasiet när de endast hade genomgångar och uppgifter. Just nu går han fulla dagar vilket innebär att dagen startar vid åtta på morgonen och slutar fem på eftermiddagen, med vissa undantag. Schemat är fyllt med föreläsningar, lab lektioner och sedan ytterligare jobb på egen hand. Lektionerna är frivilliga så länge man dyker upp på tentorna, så vissa väljer att arbeta hemifrån och andra i skolan. Oscar arbetar personligen bättre efter att ha gått igenom ämnena på undervisningarna då mycket kan vara nytt för honom. Så när tentaperioden börjat gäller det att få godkänt på ett visst antal poäng under läsåret så att inte studentbidraget dras in, berättar han.

 

Vill man ha bra betyg gäller det att ha en bra studieteknik. Oscars knep är att läsa igenom området innan föreläsningen så han får en uppfattning av det hela för att senare inte behöva koncentrera sig på ord han inte förstår utan istället fokusera på uppgiften. Ett annat tips han fått är att repetera: efter tio minuter, en dag, en vecka och en månad.

 

Jeanette Sjöström som är studie- och yrkesvägledare på De Geergymnasiet i Norrköping säger att det är viktigt generellt att vara aktiv under lektionstid, att man ska börja tidigt och arbeta under varje tillfälle man får under skoldagen så får man mer tid över till annat efteråt och slipper sitta med studier under helgen.

- Givetvis med korta pauser mellan, tillägger hon.

Man ska tänka att det är som en arbetsdag, där man studerar från åtta till fem och sedan får man ledigt.

 

Ett roat skratt lämnar honom när jag frågar hur han balanserar fritid och studier.

- Inte alls... Jag har inte hittat någon riktigt bra balans däremellan än. Just nu är det mest studier, äta, sova och kanske någon aktivitet i veckan eller på helgen. Jag försöker få ett grepp om det hela.

 

Nolleperiod och brädspel

Något jag är nyfiken på att höra mer om är alla studentaktiviteter. Oscar säger att det på Campus finns fadderier som anordnar deras nolleperiod, festerier som man kan höra på namnet håller i fester och studentföreningar. Studentföreningar är föreningar som håller på med ett speciellt intresse, till exempel sporter eller bioklubbar. Hittar man inte någon förening som intresserar en så kan man gå ihop med några och skapa en egen, och om Oscar fick välja så skulle han vilja ha en som sysslar med brädspel.

 

Oscars sambo serverar oss de nygräddade croissanterna och vi tar för oss ett par stycken. Jag tar mig en tugga och när Oscar är inne på sin andra så säger han mellan tuggorna att universitetet var mycket bättre än förväntat. Alla elever och lärare är mycket mer motiverade, engagerade och kunniga om man ska dra en koppling till gymnasiet igen.

 

Proteser och problemlösning

Tiden har flugit förbi och nu är faten tomma och saften som en gång funnits i glasen har försvunnit. Jag sträcker på mig och de andra reser sig för att plocka undan disken. Utanför är det fortfarande lika grått och mulet.

 

I framtiden skulle Oscar under somrarna vilja jobba på något större företag och skaffa sig erfarenhet inför arbetslivet, för att därefter kunna jobba med utveckling av proteser. Han påpekar dock att det inte behöver vara det nödvändigtvis, men det är så det ser ut nu. Han skulle vara nöjd så länge han får jobba med något som har att göra med problemlösning.

 

Tipsa en vn Skriv ut



Sök Sökhjälp

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

De Geers hemsida
Lärkan
Ansvarig utgivare:   Niclas Unosson
Webmaster:   Niclas Unosson
Redaktion:   Rikard, Karin