Färgglatt konfetti, dunkande bas och skrikande fans. Fankulturen har fått en enorm spridning under 2000-talet, och i takt med teknikens utveckling får den nya uttryck. Dennis Karlsson är en av de som har ett brinnande intresse för kända personer.
Det är en kylig fredagsförmiddag i september då jag är ute och promenerar i Norrköpings mest centrala delar. Jag går in i Linden, ett av de tre stora butiksfyllda husen som finns i stan, för att sedan gå in på Åhléns. Det stinker av parfym. Lokalen är fylld av äldre damer i pälsar och långa rockar. Nedanför rulltrapporna finns skivavdelningen, och där står Dennis Karlsson och bläddrar mellan de nyinkomna plattorna.
”Det är inte så många unga som fortfarande köper CD-skivor. Jag gillar att hålla i mina favoritartisters skivor. Det känns mer äkta. Jag gillar vinyl också, det är fint som prydnad.” säger Dennis med ett leende. Bland hyllorna hittar han Handen i fickan fast jag bryr mig, Veronica Maggios senaste släpp. ”Den här har jag” säger han glatt. ”Jag sprang och köpte den direkt på releasedagen!”
Bland sina vänner är Dennis känd som den ”kändisgalna”. Väggarna i hans sovrum är täckta av affischer och bilder på alla hans idoler. Den absolut största delen av hans inkomster går åt till att köpa skivor, merchandise och konsertbiljetter.
”Det blir lite mycket ibland, men det är vad jag vill lägga mina pengar på” menar Dennis. Han tar upp sin mobiltelefon ur jackfickan för att kolla vad klockan är, och då ser jag hans bakgrundsbild. På den står han och poserar med Rebecca Scheja, den ena halvan av DJ-duon Rebecca & Fiona. ”Jag driver ett fankonto om de, och fick kontakt med skivbolaget som erbjöd mig en träff med de efter deras spelning på Gröna Lund i september.”
Dennis berättar om de konserter han varit på hittills i år, och de han har planerat att gå på. Höstens kalender är givetvis fullspäckad. I sin mobil har han en anteckning som består av en lista på årets spelningar. ”Nästa konsert blir Lady Gaga! Sedan har jag två konserter med Veronica Maggio inplanerade, och en till med Rebecca och Fiona” rabblar Dennis nöjt.
Kändisskap har funnits i alla tider, men typen av kändisar och sätten vi följt dem på har förändrats i takt med teknologins utveckling. Tidigare kunde man bara se eller lära känna en kändis när man träffade dem personligen, och det var givetvis väldigt sällsynt. Vi såg dem kanske på avstånd på en scen. Med den moderna teknologin kan få tag på nästan hur mycket information som helst om nästan vilken kändis som helst.
Dennis är givetvis inte den enda unga personen som dyrkar kändisar. Det är ett vanligt fenomen i dagens samhälle. Sociologer hävdar att kändiskulten är ett starkt tecken på ett samhälle där många känner sig isolerade från gruppen. Psykologiska undersökningar visar samtidigt att ju mer avskärmad en individ känner sig från den sociala gruppen ju mer benägen är hen att intressera sig för kändisars liv. Dessutom visar studier att ju mer sekulariserade vi blir, desto mer försöker vi hitta mystiska personer att dyrka. Runtom oss i butiken finns ett par tonåringar som kikar på skivor och böcker av One Direction, Katy Perry, Beyoncé och alla de hundratals andra artister som idag är förebilder för unga människor.
Idag blir det inget köp för Dennis. Han behöver spara sina pengar inför de kommande konserterna. Vi lämnar butiken och ger oss ut i kylan igen. När jag frågar Dennis vem som är hans största idol blir han för första gången tveksam. ”Jag gillar de alla på olika sätt, men just nu är det nog Rebecca & Fiona eftersom det är mycket som sker kring de för tillfället. Annars är det också Miriam Bryant och Veronica Maggio.” Han förklarar vad han tycker är så bra med de medan vi går mot De Geergymnasiet. Deras politiska medvetenhet och fantastiska musikalitet gifter sig och skapar en klockren helhet. Så fort vi öppnat portarna till skolan sliter Dennis upp sin dator ur sin tygkasse med Veronica Maggiotryck och lägger den på ett bord vilket vi sätter oss runt. Han visar fler bilder från sin träff med Rebecca & Fiona, och ser lycklig ut. ”Jag kan fortfarande inte förstå att det hände, det var nog den bästa dagen i mitt liv”. Hans ögon glittrar, lyckan lyser igenom och gör mig varm inombords. Folk som går förbi sneglar på bilderna på datorskärmen. Men jag funderar på om alla kan vara förebilder, och vad som gör en förebild bra. Kan alla förebilder vara bra? Måste man vara en helt felfri person för att kunna vara en idol för unga? Och vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt eller inte? ”En bra förebild är en person som känns äkta. Man ska verkligen känna att hen menar det hen säger och lever upp till det som hen förespråkar. Alla gör ju fel ibland, och det är viktigt att göra saker på sina egna villkor och brinna för det man gör.” säger Dennis övertygat.
Sjuttonåriga Linnea Willner ansluter sig till sällskapet kring bordet. Hon är en av de som inte förstått fascinationen kring kändisskap. ”Jag har aldrig fastnat för någon speciell kändis. Jag lyssnar mest på musik som jag tycker är bra utan att riktigt bry mig om vem artisten är. Jag är helt enkelt inte intresserad av kändisar. Det känns falskt.” Dennis kan inte riktigt förstå den tanken. Kanske är ouppnåeligheten det som gör kändisskapet så intressant. ”Jag tycker att det är så otroligt kul att följa någon annans liv. Det blir lite som en drömvärld, ett liv man själv skulle vilja leva, men man får se någon annan leva det istället.”
I fankulturen finns givetvis fler delar än själva kändisen, nämligen den absolut viktigaste delen; fansen. I en så kallad fanbase är det inte ovanligt att skapa nya bekantskaper. Man kan både finna styrka i artisten man gillar, och i den fanbase man tillhör. Eftersom man redan har ett gemensamt intresse är det ofta lätt att påbörja en vänskap, något som Dennis gjort. ”Jag har lärt känna otroligt många fina människor genom att vi gillat samma artister.”
Vi tittar vidare i Dennis fotoalbum, där finns flera konsertbilder och selfies med diverse stjärnor. Intresset har funnits i honom länge, och kommer antagligen att fortsätta ett bra tag till. När jag och Dennis säger hej då blir jag fylld av funderingar. Det är fint, men blir vi hjärntvättade? Vad döljer sig under kändisskapets plastiga yta? Några dagar senare loggar jag in på Facebook och möts av ett bekant ansikte. Den första bilden på min framsida är Dennis som tagit en selfie med Lady Gaga. Jag blir varm, och möter den där glädjen och värmen igen.
