Ett östgötskt uttryck som har dött ut, men som borde få nytt liv igen är ”mör i mutten”. Det kan man tro betyder något snuskigt, men så är det inte. Mör i mutten att man fjäskar eller smörar för någon.
I Östergötland bor det omkring 440 000 personer. De flesta pratar östgötska även om de tycker att östgötskan inte är en fin dialekt, med sina konstiga ö:n och otydliga uttal av ord. Många tycker också att östgötskan är väldigt rolig och den används ofta i komiskt syfte för att förlöjliga någon.
Det finns många olika åsikter om östgötskan, vissa säger att det är en fruktansvärt ful dialekt samtidigt som andra säger att den är charmig och härlig. En stereotyp av östgöten är en trög, lågutbildad människa som bor på landet, just för att vi pratar som om vi vore tröga. Vi skulle själva, som stolta östgötar, säga att våran dialekt är charmig, men vi skulle byta bort den mot en annan dialekt om vi kunde. Den tvetydigheten kommer nog från att vi inte vill nedvärdera vårar eget språk, men vi tycker samtidigt inte att den är särskilt vacker.
Vi har gått runt på skolan och pratat med några personer om vad de tycker om östgötskan. Många svarar att den är väldigt charmig och att det är kul att våran dialekt har en egen karaktär. ”Man ska inte prata som i Stockholm”. En person svarar att östgötskan låter tråkig, speciellt i tv och radio.
Sten i biblioteket, som är väldigt intresserad av språk, säger att det oftast finns en del i en dialekt som är fulare än resten. Enligt honom pratar man fulast östgötska i St:Anna. Sten har svårt att höra östgötskan eftersom att han har blivit så van att lyssna på den, han känner sig som fisken i vattnet även om han inte är uppväxt med östgötskan. Han har även bott i Skåne där han frågade olika personer, oberoende av varandra, vilken del i Skåne där man pratade fulast skånska och han fick då samma svar av alla. Alltså stämmer kanske Stens teori om finare och fulare varianter av en dialekt.
