När Dröm! blev verklighet

Jag hade höga förväntningar redan innan jag gick in genom den pampiga éntren, fick ett program och satte mig i de mysiga, röda sammetsstolarna på Östgöta Teatern eftersom det hade tisslat och tasslats om att i år var musikalen något alldeles extra. Den sorlande publiken tystnade när ridån gick upp och man hörde ljuv musik och möttes av dansande och sjungande människor uppe på scen.

Handlingen utspelar sig på den svenska landsbygden där gränsen mellan fattiga, rika och vem som har makt är stor. Den fattiga torpaflickan Alice, spelad av Ebba Cherian Skeppstedt, blir lurad att emigrera till Amerika utav den rike herren Jon-Anders, spelad av Christian Hellberg Löfgren, då han ser en arvinge till sin gård i Alice oäkte son. Dock får Jon-Anders i sista sekund veta att hans fru blivit gravid, men Alice har redan farit och han tvingas ta hand om den lille pojken.

Daniel, som spelas av Anton Forsberg, får en jobbig uppväxt hos Jon-Anders. Hans högsta dröm är att hitta sin mamma igen och på andra sidan Atlanten sitter även Alice med samma dröm. Deras dröm besannas till sist efter en rad olika upptåg som att rymma med en cirkus och vara fripassagerare på skeppet till Amerika blandat med fantastisk sång och dans. Publiken lämnade teatern med budskapet att aldrig sluta drömma.

Personerna som gjort Dröm! till verklighet är De Geers egna Johan Wahlqvist och Henrik Bergion och självklart eleverna. De har allihop gjort ett imponerande jobb med musiken som får håret att resa sig på armarna, de vackra, mystiska danserna och de träffsäkra replikerna. Musikalen verkar dock mest uppskattas av den lite mognare publiken då de lite yngre skruvar sig lite i stolarna och börjar ta upp mobilerna. Man kan inte alltid glädja alla men mina musikalkrav uppfylldes i alla fall och att missa den skulle varit en smärre mardröm.