"Att få släppa verkligheten"

Teatern är inget som Lotta Månsson har växt upp med, men hon har alltid älskat att uttrycka sig med kroppen oavsett om hon har en tvärflöjt eller gitarr i handen. Det har dock alltid varit teatern som legat henne varmast om hjärtat.

När Lottas bror sökte till gymnasiet var Lotta snart 13 år. Redan då började hon tänka på olika gymnasielinjer som hon ville gå på, både musik och teater var aktuella. 

Lotta sökte till båda och kom också in på båda, men hon valde ändå teater.
-Jag älskar musik men det är inget jag vill jobba med i framtiden, säger Lotta.

Istället beskriver hon hur hon på något sätt vill jobba inom teatern.

-Jag är säker på att jag kommer få se Lotta både på teaterscenen och på filmduken i framtiden, säger Tore Johansson som har känt Lotta i över två år. 

Bidrar till andra människors liv

Sedan i höstas leder Lotta en barnteatergrupp för barn i åldrarna 7-9 år varje måndag på Kvartersteatern där hon själv spelar teater. Hon ler när hon berättar om lyckan att få lära andra och samtidigt få lärdom själv. 

-Jag tycker om att se en nybörjargrupp växa och utvecklas. Jag lär mig nya saker varje lektion, att lära yngre handlar mycket om pedagogik. 

Lotta berättar om svårigheten att lägga undervisningen på en nivå som passar eleverna men också om hur bra det känns att faktiskt hjälpa barnen även i vardagen. 

-Jag känner att jag får bidra till andra människors liv, jag hoppas att dom lär sig av teatern och även att de använder det i vardagslivet.

Fördomar om teater

Som allt annat har teatern både framsidor och baksidor.
-Det bästa är som sagt att man får gå in i en roll och släppa verkligheten om man har det jobbigt, men det är klart att det finns nackdelar också. 

Lotta beskriver sin rädsla för att människor som ser henne spela teater ska blanda ihop henne med hennes karaktär. När jag frågar om hon tror att folk gör det svarar hon att det nog mest är hon själv som blandar ihop andra med deras karaktärer och att hon är rädd för att andra ska göra detsamma. 

Stämningen blir inte lika lättsam när hon säger att hon tycker att det är ganska jobbigt att folk i allmänhet placerar in henne i ett fack bara för att hon går teaterlinjen. 

-Fördomarna som finns för de olika linjerna är orättvisa, man kan inte dra alla över en kam då alla är olika, säger Lotta. 

”Livet leker!”

Lotta är en väldigt framåt person, det kan alla hennes vänner intyga. Lotta beskriver själv hur teatern har hjälpt henne i vardagslivet. Tack vare teatern har hon nu mycket lätt att prata inför andra människor. Lotta beskrivs som en av de gladaste och mest positiva människorna i Norrköping, och jag håller definitivt med.
-Livet leker! Ropar hon efter mig i korridoren.