|
Västsvensk ekonomi på högvarv
| |||||||||||||||||||||
Västsvensk ekonomi på högvarv
Västsvensk ekonomi går på högvarv och speciellt bra går det för exportindustrin då världsekonomin är god. Drivet i ekonomin som tidigare hade sitt ursprung i goda statsfinanser och köpstarka svenska hushåll har övertagits av betydligt ljusare utsikter i världsekonomin. I höstens prognosundersökning är det tydligt att det privata näringslivet i Västra Götaland är positivt gällande efterfrågeutvecklingen framöver, och en stor andel av företagen planerar att utöka antalet anställda det kommande året.
Behov av fler bostäder, industrilokaler och utbyggd infrastruktur gör att utsikterna är goda många år framöver inom byggindustrin. De stora anläggningsprojekten i Göteborgsregionen är till stor del skattefinansierade och därför mindre känsliga för svängningar i ekonomin, vilket säkerställer en hög efterfrågan många år framöver oavsett konjunktur. Även den demografiska utvecklingen skapar behov av ökad sysselsättning långt in i framtiden.
Rekordstor sysselsätningsökning under 2017 och 2018
Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta i Västra Götalands län kommer fortsätta att öka starkt. Prognosen är att sysselsättningen i länet kommer att öka med 23 000 personer 2017 och 17 000 personer 2018. Det motsvarar en sysselsättningsökning på 2,9 respektive 2,1 procent. Vårens sysselsättningsprognos är därmed kraftigt reviderad uppåt. Anledningen är en mer positiv syn på utvecklingen till följd av förbättrade utsikter i världsekonomin, en förstärkt exportefterfrågan och ökade förväntningar bland näringslivets företag. Bristen på arbetskraft bedöms hämma utvecklingen under 2018.
I ett riksperspektiv har länet en stark arbetsmarknad, vilket till stor del beror på att Göteborgsregionen har en mycket stark jobbtillväxt. Länets bygg- och anläggningsföretag går på högvarv vilket bidrar till ökad sysselsättning inom branschen, men skapar även nya arbetstillfällen i andra delar av näringslivet. En stor del av de nya jobben kommer fortsättningsvis att skapas inom privat tjänstesektor, men även inom ofentlig sektor och då främst den kommunala.
Bland de privata arbetsgivarna är det framför allt företag inom it, byggverksamhet och transport, följt av industrin som tror på den fortsatt starkaste sysselsättningsökningen. Den västsvenska industrin är starkt bidragande till att många jobb även skapas i andra branscher.
Samtidigt som det är ett högt inflöde till arbetskraften så förväntas antalet inskrivna arbetslösa att minska, vilket är en unik situation. Arbetsförmedlingen bedömer att utvecklingen fortsätter i samma riktning. Prognosen är att antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen kommer att minska med drygt 1 700 personer fram till sista kvartalet 2017 och 800 personer motsvarande period 2018. Arbetslöshetsnivån beräknas till 6,1 procent sista kvartalet 2017 och till 6,0 procent sista kvartalet 2018.
Arbetslöshetens sammansätning i Västra Götalands län
Arbetslösheten har haft en positiv utveckling i Västra Götalands län under 2017 och antalet arbetslösa har minskat till skillnad från riket i stort och övriga storstadsregioner där antalet inskrivna arbetslösa ökat. Detta till följd av den stora efterfrågan på arbetskraft i länet, framför allt från industri. Antalet arbetslösa personer som står nära arbetsmarknaden är nere i historiskt låga nivåer. Samtidigt som antalet arbetslösa nära arbetsmarknaden minskat stadigt har nivån på antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden ökat sedan 2014. Dock har ökningstakten bromsat in under hösten 2017 på grund av betydligt lägre flyktingmottagande. Under 2018 väntas antalet arbetslösa personer med utsatt ställning att minska i länet.
Främst är det arbetslösa med högst förgymnasial utbildning och utrikes födda som utgör en stor andel av de inskrivna arbetslösa i länet. Den största andelen från den stora flyktingvågen hösten 2015 kom till Arbetsförmedlingen under hösten 2016. Det stora inflödet av nyanlända har dock avtagit och också ändrat karaktär. Nu är majoriteten av dem som kommer kvotflyktingar och anhöriga till dem som fått uppehållstillstånd.
Fortsat stora utmaningar på länets arbetsmarknad
Det absolut tydligaste draget i höstens prognosrapport är den tilltagande bristen på kompetens i ett läge av stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Arbetslösheten är nere på historiskt låga nivåer för grupper med stark ställning på arbetsmarknaden, medan en allt större del av de lediga resurserna på arbetsmarknaden utgörs av grupper med svag ställning. Sysselsättningen ökar kraftigt för personer med minst gymnasial utbildning och arbetslösheten ökar för dem som har högst förgymnasial utbildning. Matchningsuppdraget kommer under kommande år att ställas på sin spets. Efektiviteten i matchningen får en avgörande roll för utvecklingen på arbetsmarknaden, men även samhället i stort. Arbetskraftsinvandringen, som är på en av de lägsta nivåerna i Europa bör öka, samtidigt som korta utbildningar på yrkeshögskolor och inom arbetsmarknadspolitiken behöver öka i volym.
Aldrig tidigare har så många arbetsgivare upplevt så påtaglig brist inom så många stora yrkesgrupper. Samtidigt har de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen aldrig haft så omfattande behov av stöd. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadspolitiken och det finns stora risker för en ökad långtidsarbetslöshet och en bristfällig integration av utrikes födda om arbetsmarknadspolitiken, men även andra politikområden som utbildning, misslyckas. För att lyckas bör utbildningsväsendets och andra inblandade aktörers i större utsträckning dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov. Samtidigt måste de arbetsmarknadspolitiska redskapen förenklas och vässas, för att underlätta för alla arbetsgivare att ta ansvar och bidra till etablering av nyanlända och andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. I tider av stor strukturomvandling och digitalisering bör även arbetsgivarna på ett mer aktivt sätt bidra till att fortbilda personal.
Prognosen i sin helhet finns at läsa på vår webbplats:
arbetsformedlingen.se/prognoser
 | ||
| ||
| ||
|
|
|
2024 – nytt år igen... Välkomna!  Välkomna till ännu ett år med www.bollebygdsnyheter.se. Vi går nu in på vårt nittonde år här på webben. Under 2023 gjordes 246 036 besök på vår sida. Under samma år har 937 661 enskilda sidor haft besök. Fantastiska siffror. En viktig del här hos oss på www.bollebygdsnyheter.se är det historiearbete som Christer Johansson och jag, Christer Falk driver. Programserien "Varför heter vägarna så här?" är och har varit ett väldigt uppskattat inslag här på sidan. Den programserien fortsätter naturligtvis. Vi är i stort sett färdiga med adresser, vägar som har begynnelsebokstaven K. Det återstår alltså ett antal program innan vi är framme på begynnelsebokstaven Ö… Nyheter har fått stå tillbaka för det arbete vi lägger ner när det gäller "Varför heter vägarna så här?" och en del annat när det gäller Bollebygds Historia. Därmed har vi öppnat upp 2024 års arbete här på www.bollebygdsnyheter.se och hoppas på tips och idéer från våra besökare. Som vanligt kommer vi att ”puffa” för våra inslag på Bollebygd Forum – så att du vet när något nytt är på gång. Välkommen Christer Falk Tusentals bilder  Här kan du beställa bilder från Bollebygd med omnejd. Bilder som exempelvis varit publicerade i tidningen AnnonsMarknan. Vi förfogar över tusentals bilder från perioden 1969 fram tills idag. Filmbeställning  "När Bollebygd blev egen kommun" Vill du köpa filmen, ring: Christer Falk 070-312 97 00 eller e-posta till cfproduktion@telia.com |
